Kärlek över rasgränserna

Tassa har blivit kär i Nemo. Hon lämnar honom inte ur sikte ett ögonblick. Hon går runt honom, sakta och försiktigt. Ibland sträcker han ut en tass för att försöka fånga henne så han är tydligen inte helt opåverkad av hennes uppvaktning, och inga klor ute. Hon ger honom tätt som oftast en hastig slick i ansiktet för att visa sin kärlek. Nu har de varit ute tillsammans flera gånger. Nemo håller sig i trädgården än så länge. Han vill väl känna sig säker innan han utsträcker sina promenader. Jag tycker ju det vore bra om han aldrig gick utanför staketet. Tassa har lite svårt att förstå när han springer att hon skall ta det försiktigt då. Hon rusar efter lika som när hon busar med Moses och då känner sig Nemo lite osäker och klättrar upp någonstans där hon inte når honom. Då ser Tassa jättesnopen ut. Ibland gör han bara ett snedsprång och höjer ryggen en aning, så stannar Tassa direkt. När vi varit på promenad har Tassa bråttom hem till Nemo och inne håller hon sig alltid i närheten av honom. Hon kan varken äta eller sova. Den kärleken.

Kärlek över rasgränserna

Det är märkligt med vallningen, när man gör samma övningar hemma, som man gjort på kurs, så går det alltid så mycket bättre hemma. Vi testade lite på övningarna vi gjorde hos Ewa i går. Tassa skötte sig perfekt, gjorde inte ett fel. Hon stannade direkt när jag stannade, saktade farten när fåren började springa och gjorde dessutom även allt annat också perfekt. Vi övade (som vanligt) fråndriv och flankeringar och även det gjorde hon perfekt, gick åt rätt håll varje gång på höger/vänster i flankeringarna och såg till att fåren inte svängde utan att jag sade eller gjorde något på fråndrivet. Medan jag fyllde på vatten år fåren så lade jag Tassa för skojs skull i öppningen för att hålla fåren utanför. Hon rörde sig inte ur fläcken fast jag gick in och fyllde vatten i hinken och gick och hällde den i karet hos fåren flera gånger. Hon brukar annars ha svårt att stanna kvar, isynnerhet på kurs. Ibland gör hon så bra saker att jag blir alldeles häpen. Varför fungerar det inte alltid så?

Moses verkar bra i sitt ben nu, hoppas att det inte kommer tillbaka. Han verkar fortfarande ha vissa svårigheter att komma upp och ner i soffan men det märks bara på att han tar det långsammare och försiktigare än vanligt. Det märks inte när han går. Han får ta det försiktigt ett tag framöver tills jag blir säker på att han är bra.

Kommentarer
Postat av: Ewa

HÄRLIGT Mona! :-) Om det fungerar bra hemma så kommer det snart att bli kalasbra även borta. Ser vi fram emot!
:-)

Postat av: Mona

Förstår att det verkade skrytsamt men det var faktiskt sant. Det var samma sak idag så det bryr jag mig inte om att skriva om.

2006-11-23 @ 19:20:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback