monawesterlund

Det går fortfarande i 180 "knyck" här. Vi har varit på "Fårdag" i Grangärde i lördags. Det var väldigt trevligt. En mycket vacker plats vid sjön där man ordnat med vallhundsuppvisning, fårklippningsuppvisning, kafé och försäljning av kvalitetsvaror, hantverk och skinnvaror, ostar m m. Det är säkert ett evenemang, som kommer att växa. Håll lite koll nästa år vid den här tiden, det är väl värt ett besök.

Söndag var vi på vallhundstävling i Bråfors. Det var också trevligt. Det är alltid roligt att träffa "vallhundsfolket" och att titta på när de tävlar. Att det var en Working Kelpie som vann tyckte förstås Tassa var roligt medan Moses tyckte bättre om 2:an, som var en tik. För honom kvittar det vilken ras det är, han har ju två själv att välja på. Jag skulle hjälpa till i serveringen, vilket jag gjorde men eftersom det inte var så mycket folk var det inte lika jobbigt, som det brukar vara. Dessutom är Helen väldigt duktig att organisera och förbereda så det blir inte så tungt. Marie är också jätteduktig i serveringen (och några flickor skötte det mesta VG) så jag hann titta lite på tävlingarna. Jag tycker det ser så svårt ut när jag ser på de tävlande, jag tror nog inte jag kommer att tävla men det vore roligt om vi kunde bli så duktiga så vi kunde göra det.

Det är mycket att tänka på när det är tävling. Många, som ställer upp och jobbar och som gör ett bra jobb. Jag är övertygad om att alla gör sitt bästa, både människor och hundar. Någon gång kanske det händer en liten malör, kanske någon gör ett misstag. Det är säkert bra att tänka på att man har med levande varelser att göra och det är mycket som spelar in och kanske gör att det inte "går på räls" hela tiden. När sådant händer är det bra att kommunicera med vederbörande utan att informera hela publiken och försöka ha förståelse för att det är något tillfälligt, att man gjort så gott man kan och inte döma ut någon. Det är visserligen lätt att man höjer rösten när man blir upprörd men då är det viktigt att tänka sig för noga.

När det blev vardag igen åkte vi till Örebro och jobbade två dagar. I dag onsdag var vi hos Peter och tränade och Tassa hade "rotmos i hela huvudet", det fungerade dåligt (igen). Jag tror att det var en kombination av att vi varit ute bland folk, det har varit stressigt, vi har åkt mycket bil och fr a är det jobbigt för Tassa på jobbet. Hundarna är med mig där och tjejerna tycker det är roligt med Tassa för att hon är så pigg. Så fort vi kommer dit så springer Tassa och hämtar en boll eller en pinne och släpper framför någon av tjejerna för att de skall kasta den. Även om jag säger ifrån så ligger Tassa och "laddar" och väntar på att någon skall leka med henne och hon blir jättestressad. Även löpet har förstås tagit på henne. Jag har ju jobbat rätt mycket nu men fr o m nästa vecka blir det säkert mindre, då är alla tillbaka från semestern så då är det inte samma behov av vikarier. Även jag är trött, det är långa skift, det har varit väldigt varmt och det är mycket "tugg". Även de unga blir trötta.