Träning på stora flocken
I går var jag och tränade på stora flocken hos Peter. Det gick bra tyckte jag (som vanligt). Det var inte svårt att få Tassa att hålla ut och hålla sig på sin kant. Jag fick harkla mig lite ibland när hon kom för långt in mot "min sida", då vänder hon direkt. Om jag får spekulera så tror jag det beror på att jag tränat på att hon INTE skall vara i balans. Det i sin tur innebär förstås det som Peter har påpekat att hon "slutar valla" ibland. Hon gör bara det jag beordrar henne och skiter i fåren, vilket förstås inte är bra. Jag försöker peppa, berömma, prata med henne så hon skall få bättre självförtroende och bli riktigt intresserad av fåren igen. Jag bubblar hela tiden. Skulle någon gå förbi så undrar de väl om jag är riktigt klok, som pratar hela tiden när jag vallar.
Tassa fick också fösa (driva? alltså fråndriv) fåren runt hela stora hagen, in bland träden till fållan. När hon har den stora flocken går det jättebra, då går hon rakt mot djuren och flankar bara när någon blir efter. Jag har inte försökt skilja av några får så jag får en liten flock, jag är säker på att jag inte kan det så jag blir förstås tvungen att försöka göra det. Jag tror att det kan vara bra för Tassa att fösa hela stora flocken också, hon känner att hon flyttar fåren och tycker att det är roligt och att hon är duktig. Det faktum att hon går rakt mot fåren måste väl också vara bra, kanske hon går rakt mot fåren även med fem får, av bara farten s a s.
Jag åkte tidigt till Lerkulan för att det inte skulle hinna bli för varmt. Det blev nästan tvärt om, det var soligt och jättevarmt då och lite senare blev det mulet men fåren fick stå i skuggan länge medan Tassa fick jobba så det gick bra. Jag åkte sedan till Örebro för att uträtta lite ärenden.
Nu är "min" lagård klar. Det blev jättefint tycker jag. Hustomten är duktig och bäst av allt är att han tar rimliga priser. Han gjorde bara lagården, han skulle ju sätta staket också men det var en meter långt gräs så vi spar stängslet till hösten eller våren. Jag har bestämt mig för att ha den hagen som välkomstbete för lammen nästa vår. Där har aldrig gått några får så det finns inga parasiter.
Nu skall jag städa lite i lagården, dels efter snickar´n, dels städa bort gammal skit efter korna. Sedan är det bara att flytta in. Nu har jag börjat fundera hur man bär sig åt, jag har får på tre olika ställen. Fåren på två ställen har känt varandra tidigare och är även släkt så det går nog bra. Men sedan är det Åsenfåren som inte alls känner de andra. Det blir väl ett stångande förstås.
Tassa fick också fösa (driva? alltså fråndriv) fåren runt hela stora hagen, in bland träden till fållan. När hon har den stora flocken går det jättebra, då går hon rakt mot djuren och flankar bara när någon blir efter. Jag har inte försökt skilja av några får så jag får en liten flock, jag är säker på att jag inte kan det så jag blir förstås tvungen att försöka göra det. Jag tror att det kan vara bra för Tassa att fösa hela stora flocken också, hon känner att hon flyttar fåren och tycker att det är roligt och att hon är duktig. Det faktum att hon går rakt mot fåren måste väl också vara bra, kanske hon går rakt mot fåren även med fem får, av bara farten s a s.
Jag åkte tidigt till Lerkulan för att det inte skulle hinna bli för varmt. Det blev nästan tvärt om, det var soligt och jättevarmt då och lite senare blev det mulet men fåren fick stå i skuggan länge medan Tassa fick jobba så det gick bra. Jag åkte sedan till Örebro för att uträtta lite ärenden.
Nu är "min" lagård klar. Det blev jättefint tycker jag. Hustomten är duktig och bäst av allt är att han tar rimliga priser. Han gjorde bara lagården, han skulle ju sätta staket också men det var en meter långt gräs så vi spar stängslet till hösten eller våren. Jag har bestämt mig för att ha den hagen som välkomstbete för lammen nästa vår. Där har aldrig gått några får så det finns inga parasiter.
Nu skall jag städa lite i lagården, dels efter snickar´n, dels städa bort gammal skit efter korna. Sedan är det bara att flytta in. Nu har jag börjat fundera hur man bär sig åt, jag har får på tre olika ställen. Fåren på två ställen har känt varandra tidigare och är även släkt så det går nog bra. Men sedan är det Åsenfåren som inte alls känner de andra. Det blir väl ett stångande förstås.
Kommentarer
Trackback