monawesterlund

Ja nu har jag tillbringat hela helgen med vallning. Det har varit fantastiskt. Det är alltid trevliga människor på vallkurserna och denna gång hade vi även ett jättefint väder. Sol och värme och smtidigt lagom svalkande blåst, kunde inte vara bättre. Jag tycker det har varit bra, jag har lärt mig jättemycket. Det går inte att ha vallkurs en hel helg utan att lära sig en massa. Lite otäckt var det dock, jag var på kurs med Eva Hallberg för ett år sedan och fortfarande har jag dåligt stopp på hunden och hon är fortfarande lite olydig. Klen tröst att det är något som många har. Det är inte ens mycket tröst att det är mycket bättre nu. Däremot känns det bra att få veta att Tassa är duktig och väldigt lugn och fin. Förra året sprang hon bara. Visserligen har jag förstått nu att det var mitt fel men då trodde jag att både hunden och jag var värdelösa. Nu har jag förstått att hunden är bra och jag är inte helt värdelös heller. Och det som är allra bäst är att jag på sista tiden, när jag har tränat har märkt att när jag verkligen anstränger mig så går allt mycket bättre. Jag vet ju att jag inte har tagit träningen riktigt på allvar. Jag har trott att instruktören skulle se till att jag kunde valla. Nu förstår jag att jag måste anstränga mig och se till att göra rätt. Jag som har lärt mig massor av nya saker hela mitt liv, jag har aldrig gjort något så svårt som vallningen. Tidigare har det mest varit teoretiska studier men ibland också praktiska men detta är svårast. Det kan bero på att jag börjat få svårare att lära mig p g a åldern. I vilket fall som helst så vill jag försöka klara VP.

Vi hade sällskap i hagen. Erik har fyra ungtjurar, som går där tillsammans med fåren. De var väldigt nyfikna på oss. De kunde inte hålla sig borta på förmiddagen på lördagen. De började med att kolla Eva Hallbergs bil, där hon hade två hundar. Tjurarna sprang undan en bit när hundarna skällde men var strax tillbaka igen. Vi motade och vallade bort dem en massa gånger men de kom snart igen. På eftermiddagen kom de bara ett par gånger och idag brydde de sig inte alls om oss.

Det kanske blir svårt att sova i natt, de flesta som var med på kursen var helt rödbrända i ansiktet och på armarna, vi såg ut som kokta kräftor. Hundarna har inte blivit solbrända men solen och värmen har nog tagit även på dem. De somnade så fort de hade ätit och har inte rört sig sedan. Tassa har ju jobbat mycket så hon är ju även trött i huvet men även för Moses är det jobbigt med mycket folk och hundar så vi är rätt tröttkörda alla tre.

Vad som än händer med min vallning, oavsett om jag klarar VP eller ej så har jag haft ett fantastiskt pensionärsliv. Jag är inte intresserad av att spela spel av något slag och är inte förtjust i att dansa heller så jag kanske hade fått tråkigt annars. Men antagligen hade jag hittat på något annat roligt, jag har mycket idéer.