Besök på regiondjursjukhuset i Strömsholm

Nu har jag oflyt igen. Och Tassa också. I går började hon spy. Hon spyr på ett speciellt sätt ibland, då brukar hon få upp halvsmälta sorkar och dylikt. Det låter som om hon harklar sig och skriker samtidigt. Den här gången kom det inte upp någon äcklig klump med päls och annat utan hon bara fortsatte. Hon fick varje gång upp en massa slem. Ungefär en gång i timmen var vi uppe under natten. Det var extra tråkigt eftersom vi skulle på VP-kurs igen. Vi behöver det. Det konstigaste var att hon inte fick upp någon mat.

Jag blev orolig att det fanns något i hennes mage, om inte en sork så kanske en benbit (hon brukar äta ben hos Britt, hemma får hon aldrig det för Moses blir så sjuk när han äter ben). Jag ringde Strömsholm och tänkte att de kunde ge något tips vad jag skulle ge henne så det kom upp (eller ut). De tyckte vi skulle komma dit så en veterinär fick titta på henne och det tyckte nog jag också vore bra. Och kanske röntga magen på henne. Jag åkte dit. Vi for kl 9.30, det var nämligen ingen idé att komma före kl 11.00.

Väntan blev lång. Röntgen gick sönder innan vi kom in. Jag antar att det var ännu värre för hästsjukhuset, de skulle kalla in särskilt duktiga veterinärer, som kunde ställa diagnos ändå. Sedan kom det in en hund, som var jättesjuk och krampade. För Tassas del kunde veten bara känna och konstatera att hon inte kände något konstigt. Hon trodde att det nog kunde ligga något i magsäcken som irriterade, så vi fick tabletter som skulle vara bra för magslemhinnan. Sedan skall hon äta skonkost några dagar. Blir hon sämre får vi komma tillbaka. 1550:- kostade kalaset. Vi kom hem prick kl 21.00, då hade vi tagit en liten promenad också. Hela da´n borta men bra ändå.

Jag frågade hur hon såg på kurs i morgon och träning i tre veckor för VP. Hon tyckte vi kunde pröva i morgon. Går det inte så är det bara att avbryta. Går det bra så kan vi träna också. Det var skönt att veten sade så. Annars skulle jag ha varit orolig hela tiden. Förutsättningen är förstås att hon inte spyr mera, hon har nyss ätit, få se om
hon klarar det nu.

Det jag gillar med Strömsholm är först och främst att de är seriösa och duktiga. All personal är dessutom så vänliga och trevliga. Jag har aldrig träffat på någon, som varit otrevlig. Och veterinären var helt underbar. Det är värdefullt att ha ett sådant djursjukhus.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback