Träningskväll i Almhöjden
Klubben hade träning hos Britt Davidsson i eftermiddag/kväll. Tyvärr kom inte så många. Det var tk-möte i Bråfors samtidigt, möjligen hade det kommit flera annars. Tyvärr var inte heller vädret det bästa, det började regna när vi hållit på en stund och det höll i sig hela kvällen sedan. Peter och Tommie kom, storfräsarna, och det var jätteroligt att bara få titta på dem när de vallade. Peter hade Ville med sig och Tommie hade Dave, de är fantastiskt duktiga, både förare och hundar. Ändå hade de faktiskt lite problem i dag, Britt passade på att få lite "riktigt" vallarbete uträttat. Hon hade två äldre tackor som gått tillsammans med småtackorna och deras egna ungar fanns alltså i flocken, de skulle skiljas åt, de gamla skulle till de övriga gamlingarna och småtackorna vara kvar. Båda äldre tackorna är väldigt självständiga och gillar inte heller varandra och det var inte lätt ens för Peter och Tommie att klara det. Det tog en bra stund och vi fick ju hjälpas åt alla fyra. När de äntligen var skilda åt så skulle de båda tackorna vallas en bit bort och de passade förstås på och sprang lite längre, in i lagården och ut på andra sidan och det tog också en stund att få dem tillbaka och till rätt hage.
Britt har också lite speciell natur där hennes får går. Det är djupa raviner och en del kullar. Tassa lyckades faktiskt hämta några tackor från andra sidan en ravin men hon fick jobba bra. Hon hämtade tackorna från kanten s a s men killarna föste iväg dem lite längre på andra sidan ravinen när det blev deras tur och eftersom det är en kulle där så syntes inte tackorna alls utan hundarna fick leta efter dem.
Där finns också stora släta fält och vi började med en flock småbaggar, som hade en tendens att springa åt alla håll. De har ingen flockkänsla. Killarna jobbade med delning på dem och flera grupper, vilket hundarna klarade med glans. Men de fick jobba även där, trots att de inte flockade sig så var de svåra att dela. De gick inte undan för hundarna heller så det var lite svårt att fösa iväg dem.
Tassa och jag fick möjlighet att träna en hel del på vår hemläxa, drivning, och det gick riktigt bra. Tassa föste småbaggarna genom snårskog upp ur en ravin. Det blev så svårt för henne att hon vände och försökte gå hem. Jag är så glad att jag kunde hålla mig lugn och bara gå och hämta henne och kalla på henne lugnt och vänligt. Skönt. Tack för det. Hon kom direkt, tog nya tag och föste iväg dem upp på slät mark där hon också fick jobba lite för att få dem att gå, tröga som de är och ville springa åt alla håll. Hon klarade att hålla ihop dem och föste dem över fältet och lyckades t o m få in de flesta i en fålla. Det var nog mest tur att de rann in i fållan men ändå..... Jag tyckte det var roligt att hon inte försökte gå sin väg igen eftersom hon hade en hel del problem men hon visade inga tendenser till det. Peter konstaterade att "hon växer av att få komma tillbaka och klara jobbet" och det tror jag stämmer. Vi fick sedan möjlighet att driva småtackorna när de skulle bort från sina "mammor" och det var betydligt lättare. Dessutom gjorde hon ett hämt även på några av småbaggarna, som var i snårskogen i ravinen och det gjorde hon också utan svårighet. Dem såg hon inte när hon startade men hon letade på dem. Vi har alltså tränat en hel del på vår hemläxa i dag.
När jag kom hem hade MB ringt och berättat på telefonsvararen att han hämtat sina kor i dag så nu kan jag flytta in i lagården när jag vill. Jag skall börja med att gå dit och kolla hagen och se om det finns något bete kvar. Det brukar ju vara så att korna inte tycker om samma örter som fåren så det kan nog vara en del kvar. Problemet är hur jag skall lösa det när jag jobbar. Jag har fått flera jobb under oktober och t o m i november och de flesta är på två, t o m tre, dagar i sträck så jag övernattar i Örebro. Då måste ju fåren få mat och skydd. Få se hur jag skall lösa det. Jag hade hittat en bra väg där de kunde gå in i lagården men tyvärr har korna trampat upp marken så mycket att fåren kan inte gå den vägen, då fastnar de i leran. Det är ju inte heller bra för deras klövar när det är blött.
Britt har också lite speciell natur där hennes får går. Det är djupa raviner och en del kullar. Tassa lyckades faktiskt hämta några tackor från andra sidan en ravin men hon fick jobba bra. Hon hämtade tackorna från kanten s a s men killarna föste iväg dem lite längre på andra sidan ravinen när det blev deras tur och eftersom det är en kulle där så syntes inte tackorna alls utan hundarna fick leta efter dem.
Där finns också stora släta fält och vi började med en flock småbaggar, som hade en tendens att springa åt alla håll. De har ingen flockkänsla. Killarna jobbade med delning på dem och flera grupper, vilket hundarna klarade med glans. Men de fick jobba även där, trots att de inte flockade sig så var de svåra att dela. De gick inte undan för hundarna heller så det var lite svårt att fösa iväg dem.
Tassa och jag fick möjlighet att träna en hel del på vår hemläxa, drivning, och det gick riktigt bra. Tassa föste småbaggarna genom snårskog upp ur en ravin. Det blev så svårt för henne att hon vände och försökte gå hem. Jag är så glad att jag kunde hålla mig lugn och bara gå och hämta henne och kalla på henne lugnt och vänligt. Skönt. Tack för det. Hon kom direkt, tog nya tag och föste iväg dem upp på slät mark där hon också fick jobba lite för att få dem att gå, tröga som de är och ville springa åt alla håll. Hon klarade att hålla ihop dem och föste dem över fältet och lyckades t o m få in de flesta i en fålla. Det var nog mest tur att de rann in i fållan men ändå..... Jag tyckte det var roligt att hon inte försökte gå sin väg igen eftersom hon hade en hel del problem men hon visade inga tendenser till det. Peter konstaterade att "hon växer av att få komma tillbaka och klara jobbet" och det tror jag stämmer. Vi fick sedan möjlighet att driva småtackorna när de skulle bort från sina "mammor" och det var betydligt lättare. Dessutom gjorde hon ett hämt även på några av småbaggarna, som var i snårskogen i ravinen och det gjorde hon också utan svårighet. Dem såg hon inte när hon startade men hon letade på dem. Vi har alltså tränat en hel del på vår hemläxa i dag.
När jag kom hem hade MB ringt och berättat på telefonsvararen att han hämtat sina kor i dag så nu kan jag flytta in i lagården när jag vill. Jag skall börja med att gå dit och kolla hagen och se om det finns något bete kvar. Det brukar ju vara så att korna inte tycker om samma örter som fåren så det kan nog vara en del kvar. Problemet är hur jag skall lösa det när jag jobbar. Jag har fått flera jobb under oktober och t o m i november och de flesta är på två, t o m tre, dagar i sträck så jag övernattar i Örebro. Då måste ju fåren få mat och skydd. Få se hur jag skall lösa det. Jag hade hittat en bra väg där de kunde gå in i lagården men tyvärr har korna trampat upp marken så mycket att fåren kan inte gå den vägen, då fastnar de i leran. Det är ju inte heller bra för deras klövar när det är blött.
Kommentarer
Trackback