Trött, trött

Fortsatt krångel med datorn. Ibland är jag så trött så jag orkar inte göra något åt den, ibland har jag inte tid. Hela tiden har jag för lite kunskaper förstås, jag får använda mig mycket av trial and error, vilket tar tid. Ja ja, lika bra som datorn är när den fungerar lika jobbig är den när den inte fungerar. Det är nästan så att jag är lite rädd nu att smittan ska sprida sig när datorerna står intill varandra......

Sedan är det lamningen, som gör mig trött. I första hand flasklammet, som jag matat dygnet runt. Nu har jag börjat skära ner antalet gånger som jag åker till lagården. Jag tror jag har klarat att komma ner i fyra gånger per dygn nu. Jag är jätterädd att lammet ska få problem med magen om det blir för snabba ändringar. Jag ska ju jobba två dagar i helgen så han måste vara van vid lite längre mellanrum då. Jag har visserligen folk, som lovat mata honom men det blir ganska långt för honom ändå.

Nu har jag nio lamm. De senaste kom i lördags. När jag kom till lagården kl 5.00 på morgonen kom tackan fram bakom höhäcken med två lamm. Jag tyckte nog det var lite konstigt, hon var ju så tjock så länge. Jag gjorde i ordning en box där hon ville vara och hon gick in med sina lamm. Jag gick för att ordna med flaskan till Pontus och fick, i ögonvrån se ett litet huvud längst in i fårhuset. Där låg en liten fröken och såg sig omkring i världen, tvättad, matad och klar. Hon fick komma in till mamma och bröderna och mottogs väl. Det är en jätteduktig tacka, som ser till att alla får mat. De är utsläppta ur boxen nu. När tackan ska äta lägger hon alla tre lammen i ett hörn. Där ligger de och väntar tills hon kommer tillbaka.

Nu hoppas jag bara på sol och värme och att gräset börjar växa så jag kan släppa ut fåren. Det har varit mycket snö i hagen och de senaste dagarna har det varit massor med lera på vägen dit. Men så fort det torkat upp lite ska de få komma ut.

Det känns lite snopet nu, här har jag gått och väntat på att snön ska försvinna så vi kan börja vallträna. När den försvinner så är det annat som kommer i vägen, först var Tassa halt när vi hade bokat tid. Hon haltade i flera dagar men jag kunde inte hitta något fel på benet. När hon sedan slutar halta så blir det för mycket med lamningen så det blir omöjligt att komma ifrån. Trist eftersom vi inte vallat alls sedan i höstas. Det var väldigt lite då också av olika anledningar. Det är nog inte meningen att vi ska valla,


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback