Extremkyla

Nu har verkligen extremkylan slagit till. Eller - det kan ju bli kallare. Jag har upplevt -35 grader en vinter när jag jobbade på en gård i Vika Strand, mellan Falun och Hedemora. Det är väldigt längesedan, jag var ung då. Jag klarade kyla mycket bättre då än nu. Hoppas verkligen att det inte blir så kallt. Jag klarar mig bra, jag klär på mig ordentligt men jag tänker på mina djur. Jag badade hundarna i går kväll, de kanske fryser nu när de blivit av med sitt hudfett. Fåren fryser nog inte, de har jättetjock ull, men deras vatten fryser till is. Jag har en vattenkokare i lagården så jag kokar upp vatten och häller på så isen smälter och deras vatten blir ljummet. De dricker mycket så länge vattnet är ljummet, det tycker de om, men sedan kan de inte dricka alls när det frusit. Och det tar tid för mig att springa med varmvatten och tina upp is. Jag skrev på Facebook att jag skulle bada fåren till jul men jag tror inte att någon trodde mig. 

Som tur var hann jag inte flytta ut baggarna innan det blev kallt. Jag var just klar när kvicksilvret började krypa neråt. då fick det vara. De hade nog klarat sig men jag hade inte gjort det. Jobbigt att springa därute med varmvatten och smälta is. Det kan väl inte vara gott med iskallt hö heller tycker jag. Men det kanske inte gör något.

Baggarna har annars blivit jättesnälla, både mot varandra och mot mig. De ställer sig och väntar att jag ska klia dem, då står de alldeles stilla och blundar. Åsenbaggenj, som jag inte ens kunde sträcka ut handen mot utan att han stångade mot den. Försökte jag klättra in i hagen så kom han direkt och stångade. Han blev lite bättre när han gick med tackorna, han höll sig borta från mig. Men det ville han att tackorna också skulle göra, han gick emellan för att hålla dem från mig. Nu har de blivit lugna och fina båda baggarna, blir de alltför trevliga får jag problem att slakta dem. Det har jag annars tänkt göra efter helgerna. Jag tänkte ju slakta dem direkt när de slogs som värst men slaktaren hade inte tid då och det kanske var lika bra.

Det har varit tungt idag. Det är Jannes födelsedag, han skulle ha fyllt 47 år idag. Det är alltid extra jobbigt i samband med julen, kanske även andra storhelger, men jul är nog svårast. Och både Janne, hans dotter Alexandra och Linn, som älskade Janne högt, fyller år omkring jul. Det är snart åtta månader sedan han dog men det känns svårt fortfarande. Vi har nog otur med julen i min familj, min far dog den 19 dec och min bror dog den 23 dec, inte samma år. Det är åtminstone längesedan, där har smärtan gått över. Min bror saknar jag fortfarande fast det är snart 30 år sedan han gick bort.

Skönt att jag får jobba på julafton. Det gör att tankarna skingras. Jag måste tänka på det jag gör och ägna mig helt åt de intagna. Det är bra. Kanske Sara och Linn följer med till Ramsberg när jag åker hem på kvällen. Vi hade planerat så men jag tror kanske att Linn har andra planer, vi får se.

Det känns inte riktigt lika nattsvart längre men det känns inte heller roligt med tomtar och julpynt. Jag har egentligen en konstig känsla inombords, som jag inte riktigt känner igen. Och fortfarande gråter jag rätt vad det är. Det är nog bara att vänta tills det går över - om det nu gör det.......

Kommentarer
Postat av: gail

jag tänker jämt på min bror :0( vet inte om jag nånsin kommer över hans bortgång. jag känner djup sympati för dig mona

2009-12-19 @ 23:07:06
Postat av: Ewa,Tea & Irja

God Jul och Gott Nytt År!

2009-12-23 @ 22:00:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback