monawesterlund

I dag har vi vallat en stund och det gick ganska bra. Vi gick med fåren till ett fält en bit bort där de fick gå och äta lite. Jag tränade fråndriv som vanligt. Gail har sagt till mig att jag INTE skall träna hämt när jag är ensam så jag gör inte det men visst är det frestande ibland. Däremot får Tassa springa runt fåren och jag tränar på att lägga henne i balans och sedan gå framåt mot fåren. Hon börjar klara det rätt bra nu, hon har ju varit svår att få stopp på och jag vill inte säga att hon gör det perfekt men rätt bra. Det där med att gå på höger sida kommer nog att ta tid. Jag har henne på höger sida allt emellanåt, inte hela tiden och inte samma sträcka varje gång men hon är ett riktigt litet vanedjur. Hon har väldigt svårt för att ändra på något. Hon går visserligen jättefint på höger sida men det är svårt att få henne att gå över på höger sida och tappar jag fokus på henne så smiter hon över till vänster direkt.

I kväll skall vi ut och kolla lite på brasan i Almhöjden. Det känns säkrast där, jag vet att det inte kommer att vara några raketer där. Ingen av mina hundar har problem med smällar men raketer är något annat, det vill jag inte utsätta dem för. Jag kan ju hoppas att katterna kommer in, jag minns hur rädd Nemo blev på nyårsafton. Men då var det förstås smällar som fick huset att skaka. Hoppas grannen går någon annanstans och skjuter idag.

I morgon skall vi till Dömsta igen. Nu känns det roligt att åka dit. Första gången var jag jättenervös, troligen för att det gått så dåligt i vallningen innan. Där har det dock alltid gått bra så jag hoppas det gör det i morgon också. Det måste väl vara lättare att lära in och befästa något när det är positivt än när det går dåligt? Vi får se.

Det fungerade inte så bra ens med bilden. Jag snodde en bild från Ewa och tänkte att alla, som tittade på min blogg skulle bli förskräckta (de som inte sett bilden tidigare vill säga) och tycka jättesynd om mig. Men så där är det när man stjäl, bilden försvinner efter ett tag och det står bara "kattlucka.jpg" där. Är man inte ärlig så får man skylla sig själv, "orätt fånget, lätt förgånget", de gamla ordspråken bygger på erfarenhet.

Idag har jag inte hunnit valla något. Men jag har satt in en kattlucka. Så här blev det. Bara att byta dörr. Får väl spika på några bräder så jag vågar sova här i natt.




Nej, jag bara skojade. Här nedan ser ni resultatet. Jag har satt den på garagedörren. Det ser bra ut på lite håll men dörren är gammal så den hålls nästan bara ihop av målarfärgen. Optimist som jag är så hoppas jag att det skall hålla ett tag.



Katten har just gått igenom så han har sett att det fungerar. Nu får han försöka fundera ut hur han skall öppna luckan. Jag får väl träna katterna, locka med någon gott kattgodis. Det har de aldrig fått något av mig så de tror väl att det är något fel.

Nu har jag varit ute på promenad med Tassa gående på höger sida (i koppel) usch så pestigt hon tyckte att det var. Jag har koppel på hundarna när jag går på våran gata, för att de inte skall överfalla grannarna som vi möter och älska ihjäl dem. Alla grannar gillar inte Tassas pussar. Sedan kommer vi fram till en liten skogsdunge och därefter ett fält. Där får de gå lösa och sedan tar jag på kopplet igen när vi kommer tillbaka till gatan. Det blev lika svårt då igen, det kommer nog att dröja innan hon vänjer sig. Hon har ju gått på vänster sida hela sitt tvååriga liv.

Äntligen kom jag iväg till Gail för vallträning. Jag behöver all träning jag kan få nu när jag inte kom med på någon kurs. Men det borde kunna fungera ändå, jag får ta vara på de tillfällen som finns att få hjälp med träningen. Vi tränade hämt idag och jag berättade att jag tränat ensam hemma, utan någon som hållit fåren och det leder till att fåren börjar röra sig nästan på en gång Tassa startar och det i sin tur leder till att hon går in för snävt. Gail fick mig att förstå att jag inte bör träna hämt ensam, jag har ju förstått det men ändå inte kunnat motstå frestelsen att pröva. Och hon går inte bara in för snävt utan jag har aldrig lyckats få henne att stanna heller före upptaget. Det är ju inte så konstigt något av det där, hon blir naturligtvis rädd för att fåren skall sticka iväg, man kan inte begära att hon skall lägga sig då. På det sättet har hon lagt sig till med dåliga vanor. Tur att jag inte tränat hämt så många gånger. Det är ju bara några gånger hos Gail förutom de få gångerna hemma.
Gail kom dessutom på det klara med att jag måste träna Tassa att gå på min högra sida. Just det har jag tänkt på, i samband med hämt.

Däremot har jag aldrig tänkt på att det även gäller fråndriv, Gail tyckte att jag skulle gå på vänster sida för att Tassa skulle få gå där draget var. Då visade det sig att hon, istället för att gå mot fåren, gick mot mig. Först fattade jag inte varför hon gjorde så förrän Gail kom på att det var för att jag gick på "fel" sida. Tassa försökte gå mot mig för att komma över på min vänstra sida. Jag har oftast gått bakom Tassa men ibland har jag gått på sidan för att få till "triangeln" och bättre kunna övervaka och leda hunden och då har jag ALLTID gått på höger sida. Det var en intressant upptäckt, jag såg nu att hunden inte gör någonting utan anledning.  Man kan få för sig att hunden gör rackartyg för att reta matte eller husse men det är att förmänskliga hunden. Hunden kan möjligen göra något för att ha kul men i Tassas fall så tycker jag att hon är nästan för seriös. Hon försöker verkligen och då finns det en anledning till det hon gör. Förutom de där upptäckterna, så gick hämten jättebra. Vi skall fortsätta nästa gång och träna både hämt och fråndriv.

Gail tyckte att Tassa är så allvarlig, ser inte ut att ha roligt och har dålig fart. Det är förstås mitt fel, jag har jobbat så  mycket med att försöka få henne att gå lugnt och sakta att jag nog har förstört nöjet för henne. Jag brukar låta henne spralla lite på egen hand emellanåt, jag behöver aldrig vara rädd att hon gör fåren illa så det är ingen fara att låta henne göra vad hon vill. Att flankera tycker hon om, att springa runt fåren, jag får försöka peppa henne lite så hon hittar glädjen igen. Det var även skönt för Tassa med lite flyktigare får. Mina får är så vana vid Tassa så de bryr sig inte om henne. Det blir mer fart på dem när Nell kommer så jag får hoppas att Britt vill valla lite ibland.

Det har ju gått så bra på Dömsta och jag har också tänkt på att där har Tassa faktiskt haft fart och även sett ut som om hon tyckt det varit kul. Det kan bero på att det är i ridhus. Det är liten yta, fåren är instängda och kan inte sticka iväg och hon kan koppla av och ha kul. Den 1 maj skall vi dit och träna.

Nyss kom jag in efter att ha varit ute och "snickrat" vid min lagård. När jag satte mig vid datorn upptäckte jag ett färdigskrivet inlägg, som jag trodde jag hade publicerat men det hade strandat på rubriken. Jag hittade på en rubrik, som jag skrev dit och klickade på Spara och Publicera. Då visade det sig att jag hade blivit utloggat och inlägget försvann. Sådana gånger tycker jag att inlägget borde finnas kvar åtminstone men så funkar det inte. Nu orkar jag inte skriva om det men det var ändå bara det vanliga gnället. Ibland går vallningen bra och då skriver jag att Tassa är så duktig, ibland går det dåligt, då skriver jag att jag är slarvig, trög, dum, orättvis, stel, argsint, fantasilös mm mm. Men det är skönt att få skriva ner det. Idag gick det både bra och dåligt så det var båda delarna.

I dag har vi äntligen vallat lite. Jag tog ut fåren till ett stort fält, där vi brukar vara och träna, för att de skulle få äta lite färskt gräs, de har väldigt dåligt bete i sin hage, nästan ingenting. När vi kom dit visade det sig att det var gödslat där, vilket jag inte visste om, så det var bara att gå därifrån. Fåren sprang in i hagen när vi kom förbi där så Tassa fick hämta dem och vi gick till en annan hage. Det var inte så mycket bete där men vi fick mycket träning på drivning och fösning.

Tassa är helt fascinerad av lammen. De är uppe i 28 st nu och det är fortfarande 6 - 8 tackor, som inte har lammat. Jag undrar om Tassa kanske vill leka med lammen, hon ser hur de skuttar omkring. Hon visar hela tiden att hon vill ut i hagen. Hon kommer inte ihåg hur ilskna tackorna var förra året när hon kom i närheten av lammen. I dag var jag på väg ut i hagen och trasslade lite med öppningen. När jag kom in fick jag se ett svart lamm, som stod och tittade på mig en bit in. Jag tyckte det var något med öronen och när jag ropade på Tassa så kom "lammet". Det var alltså Tassa som smugit förbi mig när jag höll på att öppna. Det är ju skönt att hon inte rusar in numera och sätter igång och jagar fåren. Hon stod och väntade på att jag skulle tala om vad hon skulle göra.

Mina hundar har börjat bråka så smått om makten. Tassa har ju talat om att hon vill bestämma men nu börjar hon visa att hon menar allvar. Moses släpper inte ifrån sig en endaste millimeter av sin makt. Han har aldrig vikit unden, även när han var valp och någon äldre hund försökte tillrättavisa honom så har han varit helt opåverkad, ofta ignorerat dem. Han har aldrig varit aggressiv men han har tjurigt stått kvar och ibland "mullrat" lite. Det mullrar när han morrar. När det var äldre tikar, som försökte uppfostra honom så retades han bara med dem, sprang fram och buffade lite på dem tills de försökte nafsa efter honom då hoppade han bara undan. Det syntes att han tyckte det var jätteroligt. Han var en riktig "Mullig Mansgris". Nu är han mera gubbigt tjurig. Mot Tassa är han "manligt bufflig" och tar gärna till sexuellt våld, försöker mästra henne genom att rida på henne. Hon blir så fruktansvärt ilsken så jag är rädd att hon skall spricka. Hon vet att hon inte rår på Moses men så fort hon gör det, när han blir gammal och orkeslös, så kommer hon tvärsäkert att ta över.

I dag har jag börjat lite grann att sätta upp stängsel, bara en liten bit. Jag har ju köpt lite stängsel, som visade sig vara "skrynkligt", det är omöjligt att sträcka när man är ensam. Strunt samma om det inte är så snyggt, bara fåren stannar kvar. Det verkar inte vara något riktigt bra bete där. Eftersom jag har fått så många får så kommer betet inte att räcka utan jag måste försöka få tag på mera. Till vintern blir det värre när jag måste köpa hö men den dagen, den sorgen. Jag får väl försöka jobba lite mera så jag har råd att ha fåren kvar. Så har jag alltid gjort, jobbat mera när inte pengarna räckt. Jag har hört talas om att man även kan dra ner på utgifterna men det resonemanget har jag aldrig förstått.

Idag har min tredje och sista tacka lammat. Två TACKLAMM, det måtte vara ett tackår i år. Jag ville ju ha baggar som jag kan äta upp. Tackor från bra linjer tycker jag inte jag vill äta upp. De har alla bra härstamning, goda mödrar, som tar väl hand om sina ungar, bra ull och fin lock i pälsen, friska och felfria, lugna och trevliga. Faktiskt ingenting som är dåligt utan bra alltigenom. Det är precis sådana man vill avla på. Problemet är att jag skall "starta eget" helt och hållet. Just nu har jag 13 tackor (med tacklammen, 5 stycken), så många har jag inte tänkt mig att ha. Jag tänkte jag skulle ha åtta, mina fem valltackor och de tre pälstackorna, som lammat nu. Men man skall inte vara otacksam utan vara glad för det man får. Det blir säkert bra.

I dag har jag haft besök av min dotter, hennes kille och dotter och min äldste son. Det är ju inte så ofta de kommer på besök. Vi var förstås och tittade på lammen och sedan bjöd jag på lammstek. Jag tror inte att de associerade lammköttet med de små söta lammen som skuttade omkring på Almhöjden. De åt i alla fall med god aptit och vi hade väldigt trevligt. Att de inte kommer oftare beror mycket på att ingen av dem har bil men min dotter har börjat prata om att kanske köpa bil och ev flytta till Ramsberg ett tag. Men det är nog bara funderingar, jag tror hon har svårt att lämna sta´n. Sonen har pollenallergi bl a och har svårt att ens åka ut på landet.

För övrigt ingen vallträning i dag heller. Jag hade chans att valla i Dömsta i morgon men kan inte komma ifrån så jag får hoppas att Tassa och jag kan gå ut en liten sväng i morgon och träna lite. På torsdag skall jag till Gail, nu får ingenting komma emellan.

Nu har jag fått besked att det inte blir någon kurs hos Ylva. Jättetråkigt. Jag tyckte det skulle vara kul att pröva ett nytt ställe, ny instruktör, nya får. Både Tassa och jag blir så hispiga när vi kommer till nya ställen så det behöver vi träna på båda två. Ylva bor ju förhållandevis nära och jag vill gärna slippa köra så mycket. Det blir väldigt mycket bilkörning ändå, jag åker ju t ex ofta till Örebro. Nu har jag istället bokat en träningstid hos Gail och en på Dömsta med Joel. Jag har också mailat till Ylva om enskild träning men inte fått svar ännu. Då ska jag väl kunna komma framåt ändå tycker jag. Jag kan förstås inte åka runt hos "nya" instruktörer hela tiden, det är ju bra med någon som känner mig och vet vad jag behöver jobba med, därför är det bra med kurs.

Det har varit mycket här några dagar så jag har inte hunnit träna. Jag har jobbat, varit och hämtat fårgrejer (jag har fått några svar på annonserna, en del har jag fått gratis och annat har jag köpt) och det har fötts lamm. Lammen har verkligen satt fart, jag har fått två till och Britt har fått en massa. Det var uppe i 22 sist jag var i lagården, i gårkväll men det har säkert kommit några till sedan dess. Mina två senaste var två tackor. Jag hade hoppats på baggar eftersom jag inte vill öka ut just nu. Jag vill komma igång i min lagård först. Jag skall börja sätta stängsel så fort lamningen är över. Jag har nog inte tillräckligt med bete ens för dem jag har nu. Det går säkert qtt skaffa mera men det ska ju stängslas också. Det är ju inte bara jobb, det är dyrt också.

Min dotter har aviserat att hon KANSKE kommer hit i morgon så jag har hållit på och dammtorkat lite överallt. Dottern är perfektionist och sätter alltid igång och torkar när hon kommer hit. Det är ju bra att få det gjort eftersom jag inte prioriterar det men det är lite förargligt om det är för mycket. Det är det just nu. Hon har också en kille, som ev kommer med och han är likadan. Ja han kanske inte börjar torka men jag får ju skämmas. Dottern är dessutom allergisk mot hundar så nu har jag badat hundarna, det blir inte lika illa om de är nybadade. De behövde bada. Det är bra när det kommer någon så jag blir tvungen att röja, annars sitter jag mest vid datorn när jag är hemma.

Idag fungerade vallningen igen. Jag har ju tränat att gå baklänges före fåren och hindrat Tassa från att gå ut åt sidorna (för att gå runt) och nu verkar det som om hon plötsligt har förstått att hon skall gå rakt bakom fåren. Vi tränade i fållan och vi gick varv efter varv och Tassa gick precis som hon skulle. Det verkar som om även fåren vetat att hon skulle runda för de har också gått runt  -  innan jag sett att Tassa tänkte göra det. Jag blir alltid så förvånad när det plötsligt går som det skall.

Dessutom påminde Ewa mig om att jag skulle låta Tassa hålla fåren medan jag gav dem havre. Det hade jag inte tänkt på, men nu har jag gjort det och det har Tassa skött perfekt. I dag har jag rensat fållan från ris som vi lagt dit för att fåren skulle "barka", jag har huggit bort kvistar och små grenar och de kraftiga grenarna har jag tagit till ved. Både fåren och Tassa var med i hagen. Fåren vill gärna komma till mig nu sedan jag börjat ge dem havre. Tassa skulle hindra fåren från att komma till mig och  -  läs och häpna; Tassa, som det nästan varit omöjligt att få att ligga kvar, hon har alltid rest sig så fort jag vänt ryggen till, hon låg blickstilla och stirrade på fåren och de stod också stilla och stirrade tillbaka. Det verkar som om hon tycker det är kul när hon får jobba på riktigt. Jag tycker också det är kul när det går som det skall.

I natt fick en tacka fyra lamm. Få se om hon kommer att ha mat till alla fyra. Hon är så duktig och tar väl hand om alla. Jag skötte lagårn i morse och har vaktat fåren hela dagen eftersom Britt skulle bort. När jag kom ner på morgonen stod en av ungtackorna där med ett lamm, som redan var torrt och hade ätit.

I morgon skall jag jobba i Örebro. Jag skall ha släpkärra med mig för att hämta fårnät från en travtränare på Marieberg. Han har haft får tidigare och behövde inte fårnätet. Det är jättebra, jag behöver mycket fårnät för jag har en stor hage som jag skall stänga in. Jag får starta tidigt i morgon bitti om jag skall vara i Örebro kl åtta. Man får ju köra lite saktare med kärra.

Jag har funderat på om jag skulle bjuda hit folk från SDV för att sätta stängsel, valla lite och sedan bjuder jag på grillfest på kvällen. Skulle det fungera måntro?

Jag vallade en stund igår och "gick då tillbaka" en bra bit och tränade genom att gå baklänges och Tassa fick gå efter, det gick perfekt. Hon vill ibland flanka väl mycket och jag hindrade henne för att hon skulle gå rakt bakom fåren och det gick faktiskt bra. Jag hoppas det kan få henne att förstå att det är så hon skall göra även när inte jag går före. Hon vill ju gärna ha balans, vilket hon har när jag går före.

Däremot har hon blivit jätteduktig att flankera, åt vilket håll som helst, då bryr hon sig inte om att ha balans utan kan gå hur som helst på kommando. Märkligt nog har hon även börjat stanna på kommando. Hurra. Jag har alltid fått höra att jag har för dåligt stopp på henne, men när hon flankerar funkar det. Däremot är det sämre vid hämt, jag får inte stopp på henne vid upptaget. Möjligen kan det bero på att jag är ensam och fåren börjar springa så fort hon närmar sig. Det är kanske svårt för henne att stanna då.

När det gäller att hon går bra i små fållor och ridhus kan det säkert vara som Ewa hade funderingar om, att det egentligen är jag som inte är mogen för stora fält. Jag har börjat lära mig att det oftast beror på mig när Tassa gör fel. Jag har ju märkt att det fungerar så, att det går dåligt när jag är nervös och virrig. Det fungerar så även i ridhus och små fållor, men ibland kan jag inte bemästra min nervositet där heller. Det är förstås det jag måste träna på. Och då måste jag väl ut på de stora fälten så jag vänjer mig vid dem. Jag är i alla fall inte lika orolig längre för att det skall hända något för att jag inte har kontroll men antagligen gör jag något som ger fel signaler till Tassa. Hon är ju känslig för kroppsspråket.

Det går trögt med lamningen jag trodde att när "proppen gick ur" så skulle lammen ploppa ut med väldig fart men tackorna vaggar omkring, stora och otympliga, reser sig med möda, vaggar ut och äter lite och sedan in igen och lägger sig, också med möda, men några lamm kommer inte. Jag skall jobba på onsdag och åka till Gail på torsdag, jag ger mig katten på att de sätter igång och lammar just då.......

BloggSoft har bytt namn till Blogg Esse, (eller blivit övertagen av ett större företag?) det har krånglat mycket på sista tiden. Det har inte gått att logga in men nu skall det finnas mycket mera utrymme så nu skall det gå bättre. Ewa undrade om hon var censurerad och Kicki hade skickat en kommentar som inte kom förrän flera dagar senare. Jag vill bara säga direkt: jag censurerar verkligen ingen. Jag vill väldigt gärna ha kommentarer, har ju fått mycket bra tips och jag vill ha kritik också även om det inte är lika roligt - men lika nyttigt. Alla kommentarer är välkomna.

Fredagen den 13:e. Det har inte spelat så stor roll för mig att bloggen varit stängd, jag har inte haft tid att blogga så mycket de senaste dagarna, det har varit jobb och lamning m m. Igår jobbade jag sent, kom hem kl 0.00 och orkade inte annat än stupa i säng. Det var en liten "incident" med en brand, och en fruktansvärd rökutveckling, i en papperskorg. En brand på en låst avdelning är riktigt dramatisk men en massa rök är fullt tillräckligt. Det är ju svårt att vädra ut när just inga fönster går att öppna och dörrarna skall hållas låsta. Vi tvingades öppna de fönster som går, två stycken som är öppningsbara för utrymning och även ställa upp dörrarna en stund. Vi fick hjälp från en annan avdelning för att vakta men allt gick utan problem.
Tjejerna konstaterade att de var justa som inte försökte rymma. (Ingen erkände förstås slarvet med brinnande cigarretter, om det nu var slarv eller avsiktligt, vi tror att det var slarv). Någon av dem konstaterade att det var fredagen den 13, en riktig olycksdag eftersom de flesta blev mycket rädda och oroliga, det hela gav en påminnelse om vad som skulle kunna hända. Dessa kvinnor som, de flesta av dem, har erfarenheter så fruktansvärda att  "vanliga" människor inte ens kan tänka sig dem, de blir jätteoroliga för en brand i en papperskorg. Killen som jag jobbade med, var supersnabb, och slängde ut papperskorgen och det var aldrig någon som helst risk för någon, bara hemskt med röken.

Valla har jag inte heller hunnit på flera dagar, annat än ett par korta rundor i fållan. Tassa är inte duktig på fråndriv, hon vill gärna gå runt och ta tillbaka fåren till mig. Jag har försökt låta henne göra vad hon vill med fåren (det är ingen risk, hon är aldrig dum mot dem och "jagar" dem aldrig) men jag tycker inte det går bra heller. Hon stannar efter en liten stund och tittar på mig. Fåren är inte heller så springiga längre, de är vana vid Tassa och vet att hon inte är farlig så de tar det lugnt. Tänkte de skulle bli riktigt pigga nu när de får havre, men det är kanske bara på hästar som det fungerar så.....

Ibland undrar jag om hon egentligen har några riktiga vallegenskaper, hon verkar ibland inte så intresserad av fåren, om något får går åt sidan så låter hon det vara och fortsätter med de andra. Om hon nu har vallegenskaper och allt beror på mig så måste jag få hjälp att rätta till det. Tur att jag snart skall börja kurs igen. Hon börjar däremot bli duktig att hämta (på kort avstånd förstås) Hon håller ut bra men går nog in lite för snävt. Sedan har jag svårt att få henne att lägga sig innan hon kommer med dem men hon tar det lugnt, springer inte i högsta fart som hon gjorde tidigare.

Det var ju så roligt på Dömsta, när det gick så bra i ridhuset. Kanske hon fortfarande inte är mogen för större ytor, det verkar som om det går bäst i fålla. Ja det är mycket man funderar på men det kommer väl.....

Jag vet inte om jag fått flera lamm under det senaste dygnet. Det är ju skönt att ha fåren där någon annan tar hand om dem. När jag flyttar till "min" lagård så får jag sköta dem själv. Då kommer jag inte att kunna jobba så mycket eller göra andra saker.

2007-04-09
Jag trodde jag skulle kunna skriva att "nu har lamningen äntligen kommit igång". Ja det kan jag nog skriva men det var ingen av mina tackor (jag har ju tre som skall lamma) som vi trodde skulle komma först utan en av Britts. Det var hennes äldsta tacka och vi har ju väntat även på henne för hon var verkligen tjock. På eftermiddagen i dag fick hon tre stora fina lamm. Hon har mycket mjölk, ett jättestort juver. Men tydligen har något hänt - det gick inte att få ut någon mjölk. Det sitter som en sträng av "torkad mjölk" i spenen, det känns så, den är seg som gummi. Man kan känna en hård sträng och inget kommer ut. Lammen är pigga och suger men inte heller de får något. De har fått råmjölk i flaska och måste nu få flaska var tredje timme om inget händer så mjölken kommer. Det måste den ju göra även för tackans skull, hon får snart juverinflammation annars. Usch så tråkigt det känns.

2007-04-10
Nu har lamningen kommit igång i alla fall. Nu har min ungtacka fått två lamm, en bagge och en tacka. Hon var så duktig och hade allt klart när Britt kom till lagården, hon hade bara varit därifrån 3 timmar och på den tiden hade lammen kommit och tackan hade gjort dem rena och fina, de hade ätit och allt var klart. Den tackan som fick lamm igår skall slaktas idag. Jag sörjer, hon var en sådan bra mor, hon tog så väl hand om sina ungar. Hon försökte t o m stånga mig när jag kom in och skulle mata lammen första gången. Jag fick ta i dem, lyfta upp dem och så men när jag satte mig ner för att mata dem då tyckte hon att det gick för långt. Men så är ju tyvärr livet med djur, de föds och dör och vi kan ingenting göra men tråkigt är det.

Jag har börjat ge mina får lite havre, på inrådan av ordf i Allmogefårföreningen, för att de skall komma upp i hull innan betessäsongen börjar. De gillar verkligen havre och nu har de (tyvärr) börjat gilla mig också. Jag har ju försökt att inte bli alltför tjenis med dem för att de inte skall komma till mig hela tiden när jag vallar. Men det ger sig nog när de börjar beta och inte får havre längre. Nu skall jag åka och mata flasklammen igen.

Nu är det påsk. Sandra åkte hem i går. Vi skulle åka till Kumla med henne redan på morgonen men hon ville absolut stanna till kvällen så vi åkte då istället. Här äter vi ägg. Hon har fått ett påskägg av Britt med ett band omkring, som hon haft i håret sedan hon fick det. Jag tror att hon kände sig jättesnygg i det.

Förr i tiden var alltid mina påskhelger katastrofer. Jag vet inte vad det berodde på att just påskhelgerna blev så katastrofala, jag hade alla förutsättningar att se till att det blev katastrof varje helg, stor som liten och det hände förstås men just påskhelgerna var ALLTID katastrofer. Jag tänker inte berätta om någon av dem, det är slut på det nu sedan rätt många år och det känns verkligen skönt.

Den här påskhelgen har jag inlett med att, tillsammans med Sandra, barnbarnet, vara hund- och fårvakt åt Britt som är bortbjuden. Någon måste finnas till hands ifall det blir lamning. Det ser inte ut som om det är överhängande så vi är hemma en stund för att äta och vila lite. Jag skall skjutsa hem Sandra i morgon så det hade ju varit fint med en lamning nu medan hon är kvar. Hon har aldrig sett något sådant. Jag kan ju inte låta fåren springa i trappor för att Sandra skall få se en lamning utan vi får vackert vänta tills lammen behagar komma.

Vi har inte hunnit valla något idag men Tassa fick hjälpa till och hålla "gammeltackorna" medan jag öppnade en ny ensilagebunt och satte upp grindar omkring.. Hon var jätteduktig, hon ser så allvarlig ut när hon får "valla på riktigt", hon hade inga svårigheter att sätta sig i respekt. Det blir förstås värre när de har lammat, då kan nog inte Tassa klara av dem. Men idag föste hon iväg dem och låg där och blängde på dem så de inte skulle röra sig. Det är skönt att hon har lugnat ner sig så jag vågar släppa henne på högdräktiga tackor, det hade jag inte vågat för ett halvår sedan.

I går var jag i Köping på vallkurs igen, det var faktiskt en höjdare. Tassa var "bäst i klassen", (Anita var ju inte med, jag tror hon hade lamning eller något sådant). Det gick så otroligt bra för oss. Det kanske är så att just den formen passar för Tassa. Vi var ju i ridhus i en fålla, hon kanske inte är mogen för att arbeta på stora fält ännu, jag vet inte. Vi fick börja med attitydövning, vilket gick utan problem (det får jag nog tacka Peter och Ewa för, som jobbat mycket med just det). Joel säger att han alltid börjar med det. Tassa har lätt för att vara fin mot djuren, hon är mycket artig mot dem, i överkant tycker jag. Sedan fick vi ställa fåren i ett hörn och skicka hunden att hämta men vända precis efter upptaget och komma tillbaka samma väg. Det gjorde Tassa så bra så vi fick t o m en "överkursuppgift", som hon också klarade med glans.

Förra gången var Kicki lite syrak för jag inte skrivit något om henne så det skall jag göra nu. Jag tycker ju att Grace (Gräset) är väldigt duktig och fin. (Nu kan Kicki sluta läsa HÄR) I går skulle Kicki försöka få henne ännu mera lydig och fin. Grace tycker nog att hon kan bäst och vill helst inte att Kicki lägger sig i och det visar hon emellanåt. I går sprang Kicki omkring och slog vilt med en långpiska (ja inte på hunden utan i marken). Tyvärr kan man nog säga att Kicki fick "bita i gräset". Grace var till synes helt opåverkad av Kickis strävanden. En annan liten tik däremot, som Joel hade med sig blev väldigt förskräckt och Kicki var helt slut när hon var klar. Grace trippade omkring och svängde på sig och såg ut att tänka "det där bryr väl inte jag mig om, jag vet ju bäst" medan K hängde över staketet och flämtade. Joel trodde att det ändå skulle visa sig att det gjort nytta nästa gång de vallade.

Kicki hade kommit ihåg sin kamera (jag trodde ju att hon inte gick någonstans utan den) och tog en del bilder, bl a några på Tassa. Det skall bli roligt att se hur de blev, om jag nu får se dem...... Jag vill ju ha vallbilder på Tassa men Kicki ville inte ta sådana bilder inomhus. Jag fick böja mig för fotografen. Det är ett trevligt gäng, som varit med på Dömsta så jag skall försöka vara med där flera gånger. Jag kommer att få mycket att göra framöver, jag måste jobba lite i Örebro, lamningen bör sätta igång när som helst och jag skall ställa i ordning min lagård och sätta stängsel i hagen. Har jag frågat om det är någon, som har fårnät och stolpar att sälja? Annars gör jag det nu. Det blir jättedyrt om jag skall köpa nytt alltsammans.

Lamningen ja. Jag har ju tre tackor, som går tillsammans med Britts tackor och de skall lamma allesammans. Förra året tror jag inte jag var med någon gång när mina tackor lammade, jag hade två då och jag jobbade när det var dags för den ena och var på vallkurs när den andra lammade. Däremot tog jag emot några lamm när Britts tackor lammade, bl a var det en som fick två lamm varav det ena inte kunde resa sigtill att börja med. När den till sist kom upp var det på vingliga ben. Den kryade dock på sig så småningom men det tog några dagar, vi fick se till att den åt och hjälpa till lite extra men sedan gick det bra.

I går var jag till Kumla efter vallkursen, och hämtade barnbarnet Sandra. Hon skall vara några dagar i Ramsberg nu när hon har påsklov, hoppas hon har tur och får se en lamning. I går kväll när vi åkte hit sprang ett rådjur med två ungar över vägen. Det var förstås en stor händelse för Sandra. För mig också. även om jag ofta ser rådjur och även om de äter upp mina tulpaner, så tycker jag de är väldigt fina.