monawesterlund

Tänk så smidigt det går att ta in fåren med vallhund. Jag har ju så få djur och dessutom gott om tid så jag kan ta in dem själv men det går betydligt snabbare och lättare med hjälp av hund. Jag blir också så förvånad att hon vet vad hon skall göra. Jag bara säger till Tassa: "Hämta fåren!" så sticker hon iväg efter dem och föser in dem. Jag blir ju efter och när jag kommer fram så står Tassa i dörren och vaktar så de inte ska gå ut igen.

Även om fåren glömmer sig kvar ute så ser det ut som om de trivs i lagården. För min del så tycker jag att det fungerar jättebra. Jag hade ju tänkt att de skulle kunna gå ut och in själva men det är inte så bra eftersom de som bor på gården har sitt vatten (hydrofor?) i lagården. Det spelar dock ingen roll eftersom fåren kan gå in under tak och jag kan ha halm där åt dem att ligga på och hö åt dem att äta. Där kan de söka skydd under dagen om det regnar eller snöar och så får de komma in på kvällen så inte lodjuret (eller vargen) kommer åt dem. Visserligen blir det väl så att jag får två ströbäddar att mocka ut men den dagen, den sorgen.

I kväll har jag tänkt gå och lyssna på en man som skall berätta om räkning och märkning av rovdjur. Jag trodde att han skulle lynchas men några som jag pratade med trodde att man skulle lyssna på honom. Däremot tyckte de att det var slöseri med pengar att betala en massa för att räkna och märka rovdjur. Det kan ju tyckas så, jag har inga klara begrepp om det är bra eller dåligt, jag har nog alltid trott att det var viktigt. Kanske jag begriper mera om jag går och lyssnar på föredraget. Det är hembygdsföreningen som anordnar det.

I morgon kväll skall jag åka till Fellingsbro. Länsstyrelsen har anordnat studiecirklar för fårägare i trakterna runt Lindesberg. Där finns både de som haft får länge och nybörjare samt allt däremellan. Vi har varit på olika ställen, några har några få tackor och andra har flera. Vi har hållit på sedan förra våren och det har varit mycket givande. Det har varit intressant att se hur de andra ordnat för sina får och att få höra hur man klarat betäckning, utfodring, lamning, bete m m. De som varit med längre har haft nytta av att få lära ut och kanske tänka efter lite och vi som är nybörjare har lärt oss mycket av de som haft får länge.

Idag har Tassa och jag varit hos Peter och tränat igen. Vi fick även idag göra "arbetsrelaterade" övningar och det har gjort att Tassa har tänt på alla cylindrar. Hon är heltänd på vallning nu, det är verkligen skillnad som hon var i våras. Vi har tränat fösning, hämt, fålla in och delning och alltsmmans har gått bra.

Delning var svårt i början, Tassa ville hämta även de andra fåren men förstod ändå ganska snabbt att det var en grupp, som vi skulle gå iväg med. Ett par gånger när hon skulle hämta hade hon problem att hitta fåren, hon kunde inte se dem. Vi hade föst iväg en grupp åt ett håll och när hon sedan skulle hämta de andra ville hon gå åt det håll där vi hade lämnat en grupp.

Hon är jätteduktig på fålla in. Det är bara när jag blir så där nervös och exalterad och skriker med panikrösten som hon inte riktigt vet vad hon ska göra. När jag däremot tar det lugnt så gör hon det också och går så fint mot fåren för att inte skrämma iväg dem, så det går väldigt bra. Det där är något som jag behöver träna mycket på. Jag kanske skulle träna utan får och hund. Fösningen börjar också gå mycket bättre, det har vi tränat mycket hemma.

När vi kommit hem och senare åkte för att ta in fåren så var de fortfarande ute. De höll på med sex så det var kanske därför, som de inte gått in. Baggen har kommit så långt att han förstår att han ska hoppa upp på tackorna bakifrån. Än så länge verkar han inte veta vad han ska göra sedan men han kommer nog på det.

Nu blev jag tvungen att skicka Tassa för att hämta in fåren medan det var så mycket ljus att jag kunde skönja dem. Det gick så fort och lätt att jag glömde räkna dem, det brukar jag alltid göra annars. Men de brukar ju hänga ihop bra så alla var nog med. Och Tassa gjorde även det jobbet bra, sakta och lugnt föste hon in fåren.

Det är konstigt, varje år blir jag lika besviken när det börjar snöa och blåsa på det här sättet. Trots att jag vet att det ska komma en vinter varje år. Jag kunde nog acceptera att det sakta dalade ner en massa flingor en dag och sedan slutade snöa, klarnade upp och blev 3 grader kallt. Men det här eviga snöandet går mig på nerverna. Varje gång jag går ut genom dörren måste jag sopa eller skotta, vilket jag tycker är trist. Det är ungefär som med städningen, några timmar efter jag har dammsugit så börjar det ligga tussar med hundhår på golvet. Eller lera i hallen. Leran slipper jag förstås när det är snö, alltid något.

Än så länge är inte snön så djup men jag tycker ändå det är lite synd om fåren så jag vill inte gärna mota ut dem för vallträning heller. Tassa tycker jag inte synd om, hon springer gärna i snön. Själv är jag inte förtjust i att pulsa i snö men vet att det är nyttigt för mig så jag står ut med det. Det är bara fåren jag tycker synd om, är det dumt kanske? Klarar får att pulsa i snö?

Det värsta är att jag har slut på pengarna, de har gått åt till fårtillbehör. Det har lett till att jag inte kunnat få på vinterdäcken. Jag tänkte när det var varmare, att jag skulle sätta på dem själv och spara pengar men jag tycker det är så jobbigt. Jag bestämde mig för flera år sedan att "nu ska jag inte byta hjul själv mera". (precis som jag bestämde mig för att inte laga punktering själv på cykeln). (Ja nu tänker förstås de som läser detta att jag ljuger. Jag som är så töntig när det gäller vallning men, utan skryt, så är jag faktiskt ganska händig med praktiska saker. Det är sant.) Jag har jag visserligen tvingats byta hjul på bilen när jag fått punktering men då är det i regel bara ETT hjul, nu är det fyra. Och nu tycker jag att det är värre när det både är snö och kallt. Det är prövningar i livet hela tiden!!!!!

Vi har varit hos Peter och tränat idag. Det kändes jättebra. Peter har märkt att Tassa blir lätt uttråkad, det är typiskt för Kelpie säger han. Jag vet ju bara att det stämmer för Tassa, hon behöver nya utmaningar om hon skall hålla intresset vid liv. Vi har börjat träna på olika arbetsuppgifter, som kan bli aktuella. Idag skulle vi ta hela stora flocken längst bort i hagen, vända och gå över åsen, ut genom grindarna, nerför vägen och in i hagen igen bortom huset. Jag var nära att dra till med ett närkingst: "Dä går aldri" men jag sade bara "Jaha". Jag skulle både driva och fösa. Det gick alldeles utmärkt, inga problem alls. Det trodde jag inte.

Sedan tränade vi delning. Tassa fattade noll i början. Men efter ett tag verkade det som om en liten polett trillade ner ändå. När vi fick loss en flock blev hon jätteglad och ville aldrig tillåta de fåren att återvända till flocken. Men fortfarande har hon svårt att jobba med fåren utan att jag är med, det måste hon lära sig. Det är roligt att se hur taggad hon har blivit. Peter säger med jämna mellanrum:"Nu måste Du väl vara nöjd?". Det var ju en period tidigt i våras som hon mest bara lufsade efter fåren och såg helt ointresserad ut. Vilken skillnad det är idag. Vad roligt det ska bli med IK-1. (hm, hm) Naturligtvis är det helt Peters förtjänst att Tassa börjat tycka vallningen är rolig, inte min.

Nu sitter jag och ser en massa snöflingor sakta dala ner. Om jag ska vara ärlig så tycker jag inte det är ett dugg roligt. Jag vill ha sommar nu genast så jag kan träna vallning.

Det ska bli spännande att se om det blir några lamm till våren. Elvis går hela tiden efter tackorna och luktar dem i baken. Han ser inte ut att ha tid att äta ens. Det märkliga är att han aldrig försöker hoppa upp på dem utan när han hittat någon, som han tycker doftar särskilt gott så söker han sig fram till huvudet på henne. Antagligen försöker han kyssa dem. Han är ju ung så han har nog inte kommit längre än till kyssar skulle jag tro och det blir det väl inga lamm av....... Det är ju ett par av åsentackorna som haft lamm, de kanske kan visa honom till rätta.
Klarar han det så tror jag att det kan bli fina lamm efter honom, han är jättesöt, Elvis. Och snygga horn har han. Han är säkert en riktig charmknutte i fårvärlden.

Citat ur Seinfeld. Det satt ett par marsianer och tittade ned på jorden. Efter en stund säger den ene marsianen till den andre, "Det är varelserna på fyra ben som styr på jorden. De går alltid först, därefter kommer varelser på två ben, fastkedjade i ett koppel. När de fyrbenta härskarna sätter sig för att göra sina behov, är slaven  raskt framme och plockar upp efter ledaren".

Ovanstående hittade jag på Eva Bodfäldts Hundblogg http://www.agria.se/blog/eva_bodfaldt.nsf idag. Jag misstänkte att jag var slav men har försökt intala mig att jag är en fri varelse. Nu förstår jag att jag alltid haft fel och får ställa in mig på att acceptera. Nu ska jag åka till mina andra härskare, fåren, och släppa ut dem och ge dem hö.

Tassa har blivit utmanad av Tyra. Jag är inte så förtjust i sådana utmaningar så detta är nog den sista jag svarar på. Vågar inte annat än svara när det är Tyra (Heléne), som utmanat.
Tassa har nog inga konstigheter för sig. Moses har några, han vill bära mina vantar och tar dem när han kommer år. När han får på sig sele så måste han gå en runda o s v.
1. Det skulle möjligen vara att när jag träter på (om) skatorna, när de äter upp fågelmaten, så kommer Tassa alltid springande och skäller.
2. När jag busar med Moses kommer Tassa och morrar och biter Moses.
3. På kvällarna går hon upp först till sovrummet men lägger sig då inte i sin korg utan i fotändan på min säng.
4. Hon är rädd för plastkassar. När hon går i koppel och jag bär en plastkasse (t ex med böcker) så går hon väldigt fint,  "som ett tänt ljus", om man kan säga så.
5. Ibland kommer hon och sätter sig bredvid mig och när jag klappar henne så "ramlar hon omkull"lägger sig och vill bli kliad på magen.
6. När vi går ut på kvällen, när det är mörkt, vill Tassa gärna springa så mycket hon orkar när vi kommer fram till skogen och jag tar av henne kopplet:, men det får hon inte göra. Jag säger till henne att gå sakta och då måste hon göra det.

Jaha, det var ju sex "konstigheter".
Jag utmanar: Grace, Lexa (så får Heléne igen), Zeke (när Ewa kommer hem) och banne mig om jag inte ska utmana Manne också så måste Helen skaffa en blogg. Jag kommer inte på flera så det får räcka.

Nu har vi varit i Örebro och jag har jobbat hela Allhelgonahelgen. Vi har också hunnit vara hos Peter och tränat ett pass. Jag vill ju att Tassa skall bli bättre på att sätta sig i respekt så det tränade vi på. Och det märkliga hände att jag fick se Tassa bete sig på ett sätt som jag inte trodde att hon kunde. Hon var fortfarande inte dum mot fåren men hon satte sig i respekt verkligen. Hon gjorde "bitutfall" mot huvudena, precis som hon skulle och fåren insåg att det kanske var säkrast att göra som hon ville.

Hon fick även göra ett par långa hämt, som hon klarade galant, träna på lite fösning samt att få in fåren i en fålla. Vi fick förstås hemläxa till nästa vecka. Det vore ju roligt om vi kunde lära oss så mycket att vi kunde komma runt en IK-1bana. Det skall bli roligt nästa år. Det är förstås det här med träning. Tassa är ju så att hon ledsnar när hon lärt sig en sak och vad värre är: Det gör jag också. Jag får försöka tänka på Stefan Holm (eller vad han hette) som tränar så seriöst. Han får bli min idol.

Jag har varit hos fåren och tränat ett pass redan idag. Tassa har kort lina för att känna sig säkrare och vi har gått runt hagen flera varv. Vi har också varit i fållan och tränat respekt. Min hyresvärd (för lagården) undrade varför jag gick runt i fållan med hund och får. Han undrade också varför jag inte tränade Moses, om det var för han är för gammal. Egentligen skulle jag behöva träna något med Moses, inte vallning men spår eller liknande. Få se om jag får tid.

Idag ska jag besikta bilen, jag hoppas den ska gå igenom men den börjar ju bli gammal nu så det är inte säkert. Det ryker ordentligt när jag startar så jag misstänker att det är något fel där,

I dag har min dotter Sara kommit hit och ska bo här ett tag medan hon väntar på ny lägenhet. Hon tror att det ska vara klart till 1 dec men det får vi se. Hon jobbar i Örebro så det blir att pendla 7 mil fram och tillbaka varje dag. Jag tycker ju det är jobbigt med resorna men jag är ju gammal. Sara är allergisk mot hundar och Tassa känner alltid på sig när någon är allergisk eller hundrädd, då blir hon riktigt angelägen att hälsa ordentligt. Hundarna fick vara i sitt rum någon timme i början och då blev Tassa så sur att hon drog upp en massa papper ur papperskorgen och tuggade sönder i småbitar. Som om inte det räckte så bet hon sönder tyget på Moses korg. Jag trodde ju att hon slutat bita sönder saker, jag satte på det tyget i våras och det har fått vara helt ända tills nu, men blir hon kränkt så hämnas hon tydligen.

I morgon åker jag och hundarna till Örebro och jobbar. Jag har ju inte husvagnen kvar i Örebro men får bo hos en väninna. Jag skall jobba fredag till söndag och slutar varje kväll kl 23.00. Det är ganska skönt att slippa köra hem så sent på kvällen. Fåren har ju skydd för natten. Jag får ge dem mycket hö så de klarar två dagar så får jag åka hem och sova en av kvällarna. Katterna får gå genom kattluckan så de klarar sig också. Sara skall också vara i Örebro så henne har jag ingen hjälp av denna gång. Hon har lovat hjälpa mig städa för att hon får bo här så jag får nog vara glad för det.

Nu har jag "städat" i trädgården och klippt ner alla buskar och höga blommor som stått där gula och vissnade. Det blev hela släpkärran full med skräp. Frågan är bara var jag ska göra av det. Får försöka hitta någonstans i skogen där det går lätt att komma intill och slänga det. Nu är det bara löven kvar men det mesta brukar jag lägga på rabatterna.

Vi har bildat ett biblioteksråd i Ramsberg eftersom man funderar på att spara in 150 000:- som biblioteket kostar, för att bättra på ekonomin. Vi har bjudit in massmedia och ordnat jippon för att få ha biblioteket kvar. Det handlar ju om så lite pengar så det borde fungera. Det är samtidigt viktigt för oss att få ha det lilla vi har kvar.

Elvis och hans damer betar hela dagarna och äter hö på kvällar och morgnar. Jag har inte sett att Elvis har fått tillfälle att sköta om sina fruar speciellt. Det tar nog ett tag innan det blir aktuellt. Bara att hoppas att han vet vad som skall göras då. Och att han är fertil så det blir många små lamm till våren.