Första gången det fungerade med en bana
Jag måste skriva igen att jag är så glad och tacksam för att jag får så mycket stöd och hjälp. Så många är så vänliga och uppmuntrande och när jag läste Ewas kommentar i går fick jag tårar i ögonen - för att jag blev så glad, inte ledsen. Det kanske går ändå... I dag gick det faktiskt jättebra hos Peter igen. Jag tror att det till stor del berodde på träningen hos Ewa och Tea. Vi körde ju hårt med fösning och det gick bra med Ewas får, vilket jag tror betyder mycket för Tassa. Hon tappar sugen lätt, ungefär som matte, när det går dåligt men när det går bra blir hon peppad.
Idag började vi med flankeringar som var helt perfekta. Det enda jag kan märka när Tassa gör flankeringsövningar, som hon lärt sig nu, är att det börjar gå automatiskt. Hon tappar intresset när det går bra också och då går hon som en maskin, det syns att hjärnan inte är med längre. Det vet jag inte hur jag skall komma till rätta med. Jag kan ju inte sluta göra sådant som hon kan, då glömmer hon det ju. Däremot var hon intresserad av fösning idag, det körde vi hårt med, upp och ner i hagen och det gick lysande. Med tanke på att det inte fungerat alls så är det nästan otroligt. Sedan fick vi gå en "bana", hämt, fösning genom två grindar, och för första gången fungerade även det. Fantastiskt. Underbart.
Sist fick vi fålla in. Det visade sig då att Tassa inte alls förstod att hon skulle ha in fåren i fållan. Hon har ju gjort det förut. Men det kan ha varit det att fåren gick in och Tassa följde med då. De här fåren ville inte gå in i fållan. De slank iväg åt sidan när de var i öppningen. Jag fick börja hjälpa Tassa med både lock och pock för att fåren verkligen skulle gå in. När det blir så, vill Tassa gå hem, så jag fick använda all min övertalningsförmåga, och all min behärskning, jag trätte, berömde, lockade och jag vet inte vad men vi fick in dem ett antal gånger. Det gäller förstås att få henne att förstå att de skall in. Jag tycker egentligen att hon inte alls behöver förstå vad hon gör, hon behöver ju bara lyda, när jag säger vänster skall hon gå vänster, när jag säger framåt skall hon gå framåt o s v. Hon behöver ju inte alls bry sin lilla hjärna med att förstå vad hon gör. Så det så.
I dag har Hustomten varit i lagården och snickrat en baggbox där jag kan ställa baggen, dels första tiden när han kommer, dels senare om han visar sig dum och vill stångas. Jag är så glad att jag fann Hustomten, han är duktig, det går snabbt och han tar inte orimligt betalt. Skönt att veta att jag har ett utrymme till baggen när han kommer. Jag har ju som bekant dåliga relationer med baggar. Fast Britts gammelbagge han är nöjd med livet nu när han har blivit av med konkurrenten. Han går omkring och myser i sin hage och när man går dit och klappar honom visar han inga tendenser att vara irriterad utan viftar så fint på svansen och står stilla så man kan klappa honom.
Idag började vi med flankeringar som var helt perfekta. Det enda jag kan märka när Tassa gör flankeringsövningar, som hon lärt sig nu, är att det börjar gå automatiskt. Hon tappar intresset när det går bra också och då går hon som en maskin, det syns att hjärnan inte är med längre. Det vet jag inte hur jag skall komma till rätta med. Jag kan ju inte sluta göra sådant som hon kan, då glömmer hon det ju. Däremot var hon intresserad av fösning idag, det körde vi hårt med, upp och ner i hagen och det gick lysande. Med tanke på att det inte fungerat alls så är det nästan otroligt. Sedan fick vi gå en "bana", hämt, fösning genom två grindar, och för första gången fungerade även det. Fantastiskt. Underbart.
Sist fick vi fålla in. Det visade sig då att Tassa inte alls förstod att hon skulle ha in fåren i fållan. Hon har ju gjort det förut. Men det kan ha varit det att fåren gick in och Tassa följde med då. De här fåren ville inte gå in i fållan. De slank iväg åt sidan när de var i öppningen. Jag fick börja hjälpa Tassa med både lock och pock för att fåren verkligen skulle gå in. När det blir så, vill Tassa gå hem, så jag fick använda all min övertalningsförmåga, och all min behärskning, jag trätte, berömde, lockade och jag vet inte vad men vi fick in dem ett antal gånger. Det gäller förstås att få henne att förstå att de skall in. Jag tycker egentligen att hon inte alls behöver förstå vad hon gör, hon behöver ju bara lyda, när jag säger vänster skall hon gå vänster, när jag säger framåt skall hon gå framåt o s v. Hon behöver ju inte alls bry sin lilla hjärna med att förstå vad hon gör. Så det så.
I dag har Hustomten varit i lagården och snickrat en baggbox där jag kan ställa baggen, dels första tiden när han kommer, dels senare om han visar sig dum och vill stångas. Jag är så glad att jag fann Hustomten, han är duktig, det går snabbt och han tar inte orimligt betalt. Skönt att veta att jag har ett utrymme till baggen när han kommer. Jag har ju som bekant dåliga relationer med baggar. Fast Britts gammelbagge han är nöjd med livet nu när han har blivit av med konkurrenten. Han går omkring och myser i sin hage och när man går dit och klappar honom visar han inga tendenser att vara irriterad utan viftar så fint på svansen och står stilla så man kan klappa honom.
Kommentarer
Trackback