monawesterlund

Jaha, det blev ingen träning i Brates fårhus. Jag har en känsla av att det ofta kommer något emellan just när jag ska träna vallning. Det har ju flera gånger hänt saker när jag gått på kurs i fårvallning så jag inte kunnat fullfölja. Nåja det är inget att göra åt, Tassa är fortfarande halt. Vi avbröt en kurs förra året för att hon var halt på ett framben, det är hon nu också. Jag försöker hålla henne stilla men hon springer ändå. Hon får ju gå i koppel förstås men ibland måste hon vara lös och då passar hon på och springer men även då haltar hon. Vi går bara korta promenader så jag hoppas att hon blir bra snart.

Jag tror att fåren klarar sig bra fast de är "nakna". Möjligen fryser ungtackorna. De är ju inte ens dräktiga. De är ganska små och när de blir av med ullen är de väldigt små. Det gör att de har särskilt svårt att hålla värmen. En av ungtackorna stod bara mitt på golvet idag och tuggade lite förstrött. Hon åt inte alls, jag försökte få i henne lite Energibalans men det är svårt med de små, de slinker ur greppet, men lite fick hon i sig. Sedan såg jag att även de andra tre stod likadant ibland men de åt i alla fall mera. När de fick hö i kväll åt alla. Det är ju viktigt att de äter för att hålla värmen. De har bra hull åtminstone så det ordnar sig väl. I kväll när jag kom till lagården stod alla småtackorna "uppställda", det gör de
för det mesta när jag kommer på ovana tider. De ser ut som de ville säga: "Vad ska du här att göra nu?" Jag åker dit flera gånger om dagen eftersom jag oroar mig lite för den jättetjocka, som säkert har tre, fyra lamm i magen. Det finns ju risk för att det kan bli problem.

I morgon ska jag jobba mellan 12.00 och 22.00. Då har jag ordnat tillsyn på kvällen men jag hoppas att alla tackorna kniper ihop då. Det ska bli varmare och nederbörd i morgon. Det blir väl snöoväder förstås, det brukar det vara när jag ska köra sju mil fram och tillbaka till Örebro. Usch, vad jag är trött på snö och kyla och halka. Nu får det gärna bli lite värme och det gör ingenting om snön försvinner....

Bara elände. Datorn har jag inte fått ordning på. Det kommer upp ett meddelande då och då om en fil som hittats och är angripen av virus och som antivirusprogrammet lyckats eller misslyckats med att förgöra. Jag ska försöka få tid att fixa den men det tar så oerhört mycket tid att installera om allt sedan. Jag gruvar mig för det. Jag funderar på om jag ska kunna köpa en ny dator, den jag har är ganska gammal (för att vara dator).

I dag har fårklipparen varit här och klippt mina får. Jag har hittat en jättebra klippare. Han är lugn, snäll mot djuren, billig och han verkar även klövarna. Det sistnämnda har jag så svårt att klara själv. Jag har inte tillräcklig kraft i händerna för att klippa, jag skulle behöva ta i med båda händerna. Värst är det dock med ryggen, jag får så ont av att stå böjd och därför är jag så glad att få det gjort. Han var här klockan åtta i morse så nu börjar tackorna känna igen varandra. De har bråkat en del i dag. Eftersom det var 15 minusgrader i morse och ska bli kallt även inatt är jag så glad att jag har lagården. Det var 3 minusgrader därinne i morse. Jag skulle aldrig klara att ha fåren i vindskydd, jag är så frusen, då skulle jag säkert frysa ihjäl. Klipparen sade att det inte är någon fara med tackorna om de bara har en bra ströbädd, då fryser de inte. Det har de, den brinner fint och det är alldeles varmt så de klarar sig nog bra. Jag stängde luckan till skullen och jag stängde även ett fönster som alltid står öppet annars.

I morgon ska jag åka till Bråfors och vallträna i Brates fårhus. Förutsatt att det inte är någon, som ska lamma. Då vill jag vara hemma och finnas till hands om det skulle bli komplikationer. Jag ska också försöka åka till Lillkyrka den 5 april när det är träning igen. Hoppas det är lite varmare och bättre väder då. Jag har inte tränat i fårhus tidigare så det ska bli roligt. Tassa började halta plötsligt när vi var ute i skogen idag. Jag tror att det var köldkramp, hon brukar få det men jag får väl kolla noga i morgonbitti.

Vi var i Lillkyrka och tränade vallning igår. Det var jätteroligt. Det var kul att träffa en massa SDV:are, som man inte sett på ett tag. Några kände jag inte igen direkt p g a byte av hårfärg, frisyr och viktnedgång. Det är också roligt när människor förändras så. Och det var roligt att valla, som vi inte gjort på så länge, inte på hela vintern. Vi var ringrostiga, minst sagt, både Tassa och jag. Tassa lydde inte alls. Hon bara sprang som hon tyckte. Det berodde förstås även på mig som var lite nervös och vimsig. Nå ja, vi gick till minsta fållan och redde ut det hela och så småningom kunde vi enas vilket håll vi skulle gå åt o s v och jag behövde inte springa så fruktansvärt. Jag var ändå trött när jag kom hem och  både Tassa och Moses också. Moses blir trött fast han inte springer, bara att det är så mycket folk, hundar, bilar och en ny plats. Många intryck. Det var också en så fin gård, vi blev så väl mottagna, det var fina, stora, SNÖFRIA marker. Det var en höjdare.

Nästa höjdare var att jag hade två nya får (små, svarta) i lagården när jag kom i morse. Det var äldsta Gotlandstackan som lammat, hon hade fått två stora, fina killar. De var torra och sprang omkring, hade ätit och allt var klart.

Jag har en gotlandstacka till, en dotter till den som lammade idag. Hon fick tre lamm förra året och hon är stor som en traktor nu. Jag har varit rädd i flera veckor att hon skulle få slidframfall eller något, hon har varit lite röd i baken. I dag har hon legat och stönat stundtals och däremellan har hon varit uppe och ätit och druckit. Jag satte upp grindar omkring henne redan i morse. Hon låg på samma plats som hon hade sin lamningsbox förra året. Hon har verkat ganska nöjd med att få ligga inne i boxen och vila. Jag trodde hon skulle skrika när de andra gick ut men det gjorde hon inte. Hon hade ju mamma och de nya syskonen inne också förstås.

Det som däremot inte är någon höjdare är att jag har fått in en "trojan" i datorn och den har ställt till det ordentligt. Min dator var inte snabb förut men nu är den verkligen seg. Jag måste nog installera om Windows. Jag har kört antivirusprogrammet och tagit bort en massa program men det har inte hjälpt mycket. Jag har gjort en sådan ominstallation för flera år sedan men nu kommer jag inte ihåg hur jag gjorde så jag har försökt komma ihåg det. Jag har även försökt spara, skriva ut och lägga saker på skivor för att slippa förlora allt. Usch. Datorn är ett fantastiskt hjälpmedel när den fungerar men när det inte fungerar är det så fruktansvärt jobbigt. Jag har väl blivit för beroende förstås.

Strålande. Det ser ut som om jag har lyckats lära hundarna att inte överfalla människor, som kommer hit utan de kan sitta i sitt rum, stilla, tysta och snälla. Jag trodde inte det var möjligt för mig att lära dem men när jag försökte upptäckte jag att det var lätt. Jag kanske kan klara massor av saker som jag inte trott. Nu sitter de i a f snyggt och folk vågar gå in utan att bli omkullkastade.

Jag ringde Fordförsäkringar idag och tänkte ta bort vagnskadeförsäkringen. Mannen jag pratade med tyckte det nog var lite synd. Han kollade i papperen och såg att min bil stod i 50 000:- (han har ju inte sett den) men han trodde nog att han kunde få ner premien ändå. Han räknade en stund och konstaterade att jag kunde få premien nedsatt med ca 400:- per år. Han talade inte om på vad. Jag kanske kunde ringa mina olika försäkringsbolag och "hota" med något och få ner alla försäkringar. Jag lät ialla fall helförsäkringen vara kvar.

Jag har lyckats få alla försäkringar samlade just denna månad. Nu är också en servicekille här och servar pelletspannan för 2000:-, den årliga servicen. De hittar alltid en massa att byta ut också. Dessutom har jag just betalat bilskatt, hundförsäkring, hemförsäkring, alla medlemsavgifter, de vanliga avgifterna för vatten, avlopp,el, jag har köpt pellets för 7000:-, jag måste köpa sommardäck till bilen, jag har beställt ett vindskydd av Hustomten till fåren för 5000:- och jag är skyldig för hö för 2250:-. Jag skulle nog behöva jobba heltid. Jag kan inte ens sälja min kropp, den är nog ytterst svårsåld. Hur bär man sig åt för att klara sig på pensionen? Det bästa vore väl att ha sparade pengar men det har jag aldrig lyckats lära mig. Jag skulle nog vara för snål då och inte vilja ta av dem förresten.

I söndags, jobbade jag i Örebro hela dagen till kl 23.00 på kvällen. Som så ofta när jag jobbar, var det snöoväder och jobbigt att köra de sju milen. När jag åkte hem på kvällen regnade det i Örebro och där är väldigt lite snö. Det blev alltmera snö efter vägen, till sist kom flingorna så tätt att man knappast såg någonting. När jag kom in på ramsbergsvägen var det ca en dm snö och förstås inte plogat. Allt var vitt, snötyngda granar, säkert vackert men jag uppskattade det inte då. Jag är så tacksam varje gång jag kör den vägen och kommer hem utan missöden.

Fåren fick vara inne under dagen eftersom jag skulle komma så sent hem. Jag hade gett dem jättemycket hö och vatten och funderade om jag verkligen skulle störa dem, tänkte att de säkert låg och sov allesammans. Jag smög snabbt in i lagården och tände lyset med dåligt samvete och vilka stod där samlade och väntade på mig - jo fåren förstås. De undrade var jag hade varit och varför jag inte kommit tidigare. Det var bara att börja ösa till dem hö, fylla vattenbaljorna, släcka fort och åka därifrån. I morse hade de ätit det mesta av höet och druckit upp vattnet.

"Min" fårklippare hade ringt och lämnat meddelande på svararen att han kunde komma den 25 mars, kl 08.00. Jag har en gotlandstacka, som ser ut att lamma när som helst och hennes dotter är också jättetjock. Det är de, som varit hos Britt och träffat en erfaren bagge. Ska de verkligen lamma nu snart så måste de ha blivit påsatta direkt de kom till Britts flock men den äldsta ser verkligen ut som hon är klar. Hon orkar knappast gå, lägger sig så fort hon får en chans men när det är mat så är hon ändå först framme. Usch, tänk om hon får fyra st. Hon har finullsgener i sig och fick tre lamm förra året så det är nog inte omöjligt. De är ju rätt feta också, svårt att se vilket som är vilket. De övriga ser ut att dröja så de klarar sig nog över den 25:e men de båda gotland måste jag försöka klippa själv. Jag kanske kan få låna en klippstol av Gail, få se om jag klarar att klippa dem.

Jag har också de båda tackorna som skulle slaktas men en dam kom och ville köpa dem för att rädda dem till livet. Hon skulle hämta dem så fort hon ställt i ordning där de skulle bo. Hon har nog börjat ångra sig för de är fortfarande kvar hos mig. Eftersom de skulle slaktas hade jag inte klippt dem. Damen, som skulle köpa dem, planerade att ha dem ute med vindskydd och då tyckte vi att de skulle ha pälsen kvar. När det stod klart att hon nog inte skulle hämta tackorna var det för sent, då tyckte jag att de kunde vänta på klipparen. De har lammullen kvar och den har tovat ihop sig hemskt. Dessutom har de massor med hö, som sitter fast i pälsen så jag får nog ändå försöka klippa dem själv, är inte säker på att klipparen vill.

Jag har ju varit fundersam om verkligen min lilla bagge visste vad han skulle göra men det verkar som om han visste det. Åtminstone de äldre tackorna börjar få små juver nu så de lär ju vara dräktiga. Men jag var osäker förra året också, det är ju lite vanskligt med bagglamm, men det blev ju många lamm så det är nog ingen anledning till oro.

I går morse när jag gick ut med hundarna på skogsvägen, som bonden plogar, så var det nysnö, ingen hade gått där. Jag går alltid och mediterar lite och plötsligt var jag före hundarna. Då upptäckte jag en rad djurspår, lite större än Moses´, runda och fina. De var så tydliga som om någon gått med stämpel och tryckt ner. Hundarna kom genast och blev mycket intresserade, de luktade på vartenda fotspår. Jag gissade på lodjur, när jag kom hem kollade jag och mycket riktigt, de var exakt lika. Det är ju märkligt, jag började genast tänka på att det är risk för fåren, om inte förr så längre fram när de börjar vara ute mera. När jag tänkte efter så finns det ingen anledning till oro. Jag har alltid vetat att det fanns lodjur där, jag har t o m sett lodjur två gånger, senast i höstas, i det området. Nu var det så nära lagården så det kändes värre. Det är klart att lon kan komma och ta ett får men det är ju onödigt att oroa sig i förväg. Jag kan inte sätta upp rovdjursstängsel men jag kan se till att ha fåren inne på nätterna och även att det är el i tråden runt hagen, mer kan jag inte göra.

På torsdag ska vi till Bråfors och träna i fårhuset. Vi får komma med Gail, det ska verkligen bli roligt. Jag tror att både Tassa och jag har glömt allt. Det var länge sedan vi tränade något nu. Vi kom ju igång för en tid sedan men strax efter började det komma en massa snö och sedan har det inte gått att valla alls. Jag hoppas, som alltid, att snön ska försvinna, snart och fort. Jag har läst att somliga oroar sig för att det blir lerigt. Det är visserligen inte så kul men det tar jag gärna bara snön försvinner. För en tid sedan var det en dag som gav löfte om vår, det droppade från taket, var ganska varmt, hackspettarna hade börjat smattra men dagen efter var det kallt igen och hackspettarna hade tystnat.

Hundarna och jag har varit i Örebro idag, inte för att jobba denna gång utan bara på besök hos min dotter. Hennes dotter, alltså mitt barnbarn Linn, var hemma på besök så vi åkte dit för att träffa henne. Moses är egentligen hennes hund, fast han har bott hos mig hela tiden, och Tassa kallar hon alltid "min lilla älskling". Linn var med mig och hämtade Tassa och satt med henne i knä i bilen hela vägen så de har en speciell relation. Jag hade inte träffat barnbarnet på länge så det var kul att träffa henne.

Tassa skulle behöva valla lite nu. Jag tycker hon verkar lite överenergisk, hon skulle behöva jobba lite. Jag är så trött på all snö, som gör att vi inte kan valla. Tassa får ju hjälpa till med fåren i lagården när det behövs men jag vill inte ta in henne bland de högdräktiga damerna bara för att träna, jag har bl a ett par gotlandstackor som är jättetjocka. De har varit hos Britt och "ätit upp sig". Britt har jättefint hö och ensilage, som säkert innehåller mycket bra saker och mina tackor är duktiga att ta för sig. Isynnerhet den ena är jättebred och jag tycker hon ser ut i baken som om hon skulle kunna få slidframfall eller liknande. Jag har försökt ta reda på om man kan förebygga det på något sätt men inte hittat något. Det kanske inte går, det är bara att vänta och se och hoppas att allt går bra. Den tackan blir långt efter de andra när de t ex ska in men hon håller sig framme vid maten. Jag var hos Britt i går och tittade på hennes tackor men de var inte lika feta som mina två.

Jag har börjat med lite kraftfoder idag fast jag var tveksam om jag verkligen skulle ge dem något. Med tanke på att jag har sent skördat hö, som säkert är närings- och proteinfattigt, och grovt så vågar jag inte låta bli. Åsentackorna är inte feta, de är inte magra heller utan ganska runda nu men får de ett par lamm var så blir de säkert magra och beniga. Säkrast att försöka se till att de får ordentligt med näring. De får bara en näve var av kraftfodret. Jag har kollat hur länge Tokosel håller sig, det visade sig vara fyra år så jag kan lugnt använda det jag köpte förra året även i år.

Nu ska jag snart titta på Wallander, som jag spelade in igår på TV. Jag såg starten på Vasaloppet i morse men sedan har jag inte sett något mera, så jag vet inte vem, som vann. Det spelar inte så stor roll för mig, starten är roligast att titta på. I kväll kommer en Beckfilm, helgerna är riktigt trevliga just nu.

Jag är ganska trött på mig själv. Har gått och oroat mig för när deklarationen ska vara inlämnad. Jag har haft en firma, som jag lade ner förra året. När jag hade den lämnade jag för säkerhets skull bort deklarationen och brydde mig aldrig om när den skulle vara inne. Till sist bestämde jag mig för att gå in på Skatteverkets hemsida och där stod det att den skulle vara inne den 4 maj. Varför har jag inte kollat det för länge sedan? Märkligt.