monawesterlund

Idag har vi gått igenom Britts får (som jag brukar hjälpa till med) och mina två (som går tillsammans med Britts) för att se vilka som skall få vara kvar. Det tycker jag är svårt, när man måste ta bort någon som är speciell på något sätt. Det visade sig att alla ungtackorna var fina och lämpliga att spara till avel. Småbaggarna har vi kollat igenom tidigare och konstaterat att de blir fina stekar och fällar. Usch!

Tassa har varit med och motat får till olika ställen så hon var så trött till sist att hon visste inte vad hon skulle göra med fåren. Det märktes väl att det nästan var "kortslutning i huvet" på henne. Hon bara slocknade på soffan direkt vi kom hem.

För övrigt har jag insett att hon är alldeles för olydig och självsvåldig. Jag har ju vetat det länge men tänkt att "det blir nog bättre". Nu har jag förstått sedan en tid tillbaka att det inte blir bättre av sig själv. Och jag vet ju att det är mitt fel. På något sätt måste jag komma tillrätta med det. Jag skulle gärna vilja ha tips på hur jag kan göra. Jag vill inte "kasta henne i backen" utan vill ha något annat tips. Gail har lärt mig "hota marken", vilket fungerar bra men det går kanske inte att använda i alla lägen. Jag vet ju att jag måste vara konsekvent men ge mig tips på hur man klarar att vara konsekvent.