Lammskiljning

Jag hämtade nya bilen i tisdags. Den är fin och går bra. Jag är nöjd med den. Någon frågade idag om det "var värt det". Det kanske man skulle kunna tro eftersom det gick bra för mig. Men jag är ganska rädd när jag kör bil på kvällen. Förresten på dagen också. Jag stirrar hela tiden efter djur som ska hoppa fram ur skogen. Men det kanske ger med sig så småningom, hoppas det. Nu tänker jag, som jag alltid gör när jag har ny bil, att den här bilen ska jag vara rädd om. Jag har t o m haft funderingar på att jag ska vaxa den, det har förre ägaren gjort. Det syns när det regnar, det blir vattendroppar på den. Men det blir säkert inget av, vi får väl se.

Nu har jag jobbat mycket ett tag. Minst en och en halv heltid. Jag har inte hunnit någonting här hemma. Jag tänkte klippa gräset idag, det är ganska långt. Men nu har det regnat hela eftermiddagen så det blev inte heller något av. Fönstren har inte heller blivit tvättade. Jag har ett par veckor kvar att jobba men sedan kanske det blir lite lugnare. Resorna till och från jobbet tar mycket kraft samt att det är långa skift. Jag vill ju ha det, jag kan inte åka så långt för bara några timmars jobb. Häromdagen gjorde jag ett skift på 13 timmar. Jag gruvade mig lite innan men det gick bra. Annars jobbar jag i regel 11 timmar. Det blir lite segt ibland men jag blir inte så trött. Men när jag sedan är hemma och ledig är jag jättetrött.

Idag har jag skilt ifrån bagglammen. Några goda vänner från Örebro kom och hjälpte mig. De tyckte det var kul med en utflykt och hade kaffe och mackor med sig som de bjöd mig på (för att de fick jobba lite med fåren.) Det gick jättebra. Vi flyttade på ungtackorna först och småbaggarna fick ta deras hage. Den är ju stor och de har inte alls kunnat beta slut där, det finns mycket kvar. Trots att gräset är långt. Det äter de ju inte men betar mellan de långa stråna. Tackorna och tacklammen blev kvar i gamla hagen. Tyvärr blev även ett bagglamm kvar där. Jag höll på och kämpade med det lammet, det är det som föddes allra först, men han slet sig och jag tog brorsan istället. Sedan tyckte jag att jag lastat på båda och räknade inte dem som var kvar. Det var riktigt snopet när jag upptäckte att det var en "tacka" för mycket kvar. Den baggen är ganska stor (gotlandsbagge) så jag orkar inte ta honom själv utan måste vänta tills jag kan få hjälp med honom. Jag kanske kan ta honom bak i bilen och slipper krångla med kärra..

Jag kunde faktiskt ta honom själv. Det gick riktigt bra. Jag tog in djuren i fållan och satte på baggen ett av Moses halsband, sedan följde han med fint. Det gick också bra att ha honom bak i bilen. Bra att veta tills jag ska hämta baggar. Jag ska nog sätta något för sidofönstren bara. Han ville stånga på dem. Ut hoppade han sedan själv och sprang direkt till de andra, som mötte honom. Det verkade som de var glada att ses, det blev genast lugnt och de satte igång att beta.

Nu räcker det med otur

I morgon åker jag och hämtar en "ny" bil. Ny för mig. För 10 000 emellan får jag en bil från -04, som har gått 9 000 mil (min hade gått 13 000,  miljöbil som går på Etanol eller bensin. Jag vet inte alls hur den är men jag får väl hoppas den är bra. Det är bara att jag inte får svarta rutor. Det får jag kosta på, det är skönt för hundarna. Jag lånade 20 000:- på huset för att betala kreditkorten, där jag tog till bilreparationen i våras. Jag tar hälften där och betalar av på kreditkorten. Nu jobbar jag rätt mycket så jag ska nog klara det. Några glasögon blir det förstås inte. Men jag hör ju inte heller så jag kan väl fortsätta att inte se heller.

I helgen som var jobbade jag nästan en hel arbetsvecka, 35 timmar på tre dagar. Gissa om jag har varit trött idag. Men det blir ju lite pengar. Jag har fortfarande otur. Jag sov en natt i Örebro i en villa som används av Runnagården för utslussning. De har stängt en månad nu så den står tom och jag fick sova där. Jag skulle börja kl 7.00 och jag skulle först lämna hundarna till en dagmatte på andra sidan sta´n. Före kl 6.00 gick jag ut med lite grejer till bilen och lyckades sätta igång larmet på bilen. Det var ett "tut-larm", den stod och tutade hela tiden. Jag hade ju lånat Britts bil och Britt med sambo var på semester i Norrland. Jag hade ingen aning om hur man stänger av. Jag försökte men lyckades inte. Villan ligger i ett bostadsrätts område, stora trevåningshus, det bor mycket folk runt om där. Jag blev tvungen att ringa Britt och Lennart för att fråga hur man stänger av larmet. Det var en grej, som satt på nyckelknippan, det hade jag aldrig kommit på men det var inte så kul att väcka dem. Men hela Irisgatan i Örebro var ju vakna vid det laget så det blev ju bara två till. Jag fick stressa iväg till dagmatten med hundarna, utan frukost och utan att hinna kolla om jag hade städat ordentligt.

Idag har jag i a f byggt en fålla där jag kan ta in fåren när jag ska skilja ifrån bagglammen. Mina får gillar inte fållor men jag gjorde ett prov med Tassa. Vi kunde ju ta det lugnt så vi fick in dem till sist, de funderade en stund om de verkligen skulle gå in i något så farligt. Vi får pröva lite i morgon också så går det nog bra på lördag, då kommer några från Örebro för att hjälpa till och skilja ifrån lammen. De har ingen aning om hur man gör, de tror nog att det är något liknande renskiljning, det har de väl sett på TV.

Jag har fått två hagar putsade nu, dels hagen som tackorna och lammen går i, det börjar växa upp där så de gick och betade där idag och dels hagen som jag tänkte att baggarna skulle gå i.  Bagghagen vet jag inte om det går att använda direkt, det kanske behöver växa lite mer, vi får väl se.

Nu skulle jag önska att det inte hände några fler jobbiga saker. Jag vill ju ha ett händelselöst liv men det verkar inte som om det blir så. I varje fall skulle jag vilja få tid att vallträna lite.

Krock med älg

Det är inte så enkelt att komma i bra vallform. Det har varit mycket jobb efter vallveckan, både här och på jobbet. Ingen tid för vallträning. Jag har kämpat med gräset i mina båda hagar. Den ena hagen är jättestor och trots att det inte är llänge sedan det blev klippt under tråden hade gräset vuxit och blivit både långt och grovt. så det var verkligen svårklippt. Det tog en hel dag att klippa hela vägen runt. Idag har jag fått en hage putsad så nu var fåren besvikna när det inte fanns något att äta i halva hagen. De har en hel del i resten men de är lite bortskämda. Det har varit jättebra bete där hela sommaren.

Moses mår inte så bra. Han har ju bakterier i urinen och trots att han fått antibiotika så blev han inte av med alla. De har tagit odlingsprov och konstaterat att den antibiotika som han fick skulle ha tagit de bakterierna. Nu ska jag åka och röntga honom i Örebro för att se om det är något annat. Jag oroar mig ju för cancer, han hade väldigt ont. Jag lärt kastrera honom för att han inte skulle få cancer men det kanske inte har hjälpt. Han hade prostataproblem då och man rekommenderade kastrering. Jag förstår inte hur jag ska klara att mista Moses, det måste jag ju räkna med även om han är frisk nu, han är ju nästan tio år.

För egen del har jag varit med om en älgkrock. Jag körde på en älg när jag åkte hem från jobbet i måndags. Jag slutade kl 23.00 och hade bråttom eftersom jag skulle börja kl 7.00 nästa dag. Man hinner inte sova mycket då: Jag höll på att köra om en långtradare och fick samtidigt ett möte. Jag var helt koncentrerad på omkörningen och att få plats bredvid långtradaren och såg inte älgen. Den landade på min bil och tryckte ihop motorhuven och även taket en bit och kastades sedan flera meter upp i luften. En bil bakom såg det hela men kunde ju inte göra något. Det gick i alla fall väldigt bra, jag hade änglavakt och klarade mig utan skador mer än på händerna. Jag hade ju dem på ratten när älgen kom farande. Älgen klarade sig inte utan dog.

Jag fick för säkerhets skull tillbringa natten på Linde lasarett. Hundarna, som var helt oskyldiga, fick sova hos polisen. De var inte så glada för det kan jag tro men de hade också klarat sig bra. Bilen var så svårt skadad så de trodde inte på verkstaden att den gick att reparera utan jag får ersättning. Jag försökte hyra en bil i Lindesberg, men de hade ingen som man fick ta hundar i. Han som hyrde ut talade om att det troligen inte fanns någon sådan i Örebro heller. Vad ska man med en bil, som man inte får ha hund i, det fattar jag inte? Annars var alla människor så oerhört vänliga och hjälpsamma och omtänksamma, både polisen, ambulanspersonalen och sjukvårdspersonalen och även andra trafikanter, som stannade. Det hade inte varit roligt om det varit på en väg där det inte var någon trafik. Bärgaren såg till att bilen kom till verkstad i Örebro och han kontaktade även försäkringsbolaget.

På jobbet tyckte de att jag skulle vara hemma och vila efter krocken. Jag var arg eftersom jag behöver pengar men jag inser att det var ganska skönt att slippa jobba direkt efter. Jag sov 10 timmar natten efter. Jag har ju varit så trött den senaste tiden och blev inte piggare av det där. Nu skulle jag vilja att livet började flyta lugnt och sakta. Jag vill att det ska bli absolut händelselöst, det har hänt alldeles för mycket senaste tiden. Jag behöver verkligen inte så mycket omväxling.

Vallveckan avklarad

Då var vallveckan avslutad. Jag var där 3,5 dagar och jobbade 3. Första dagen sprang Tassa lite som hon tyckte, det var ju väntat.  Hon hämtade, "vinglade" ordentligt med fåren när hon kom med dem, föste med stora pendlingar, bredvid båda grindarna och lyckades t o m missa fållan. Jag blev arg och skrek åt henne, då stack hon men kom i a f när jag lockade snällt och föste in fåren i fållan.

Andra dagen började hon bli styrbar. Då hade vi enbart träning och jag tränade mycket fösning och det började gå skapligt.

Tredje dagen gick det riktigt bra faktiskt. Sådana gånger funderar jag nästan på att låta mina anmälningar till tävlingar, stå kvar. Men jag vet ju att det inte går att tävla när man inte tränat så jag ska inte göra det. Det skulle vara riktigt bra om jag kunde komma igång och träna regelbundet. Jag har mycket jobb inbokat framöver och behöver göra det jag ska hemma, det har blivit riktigt eftersatt nu. Vi får se hur det går. (nu har jag tagit bort anmälningarna till tävlingar.)

För övrigt är det roligt med vallveckan. Jag tänkte att det kunde vara bra att skingra tankarna lite men det var inte så lätt. Det kommer över mig ändå emellanåt, även när jag befinner mig bland folk. Det är nästan bättre när jag är ensam och kan gråta fritt. Det är jobbigt det här men det blir bättre, det vet jag ju, fast det tar tid.

Jag har varit och jobbat idag. Jag har gjort tester (intervjuer egentligen) på två av de intagna. Jag tycker det är roligt med testerna men det är jobbigt, man måste vara på alerten varje sekund, lyssna noga på vad de svarar och ställa rätt följdfrågor. Detta var missbruksfrågor och märkligt nog, fast de är där för missbruket så är det mycket känsligt, det är viktigt att ställa frågorna på rätt sätt så de inte upplevs kränkande eller nedvärderande och samtidigt så att de vågar vara ärliga. Jag är helt slut i huvudet när jag är klar. Bearbetningen får vara tills nästa dag.

Skönt att värmen gett sig men då blir det regnet istället. Det är faktiskt ännu värre. Nu halkade jag riktigt in i gnällbältet igen, får försöka ta mig ur. Jag ska försöka hitta någonstans att träna vallning nu när jag kommit igång - igen. I mina hagar är gräset meterhögt, det är inte roligt att valla där. Jag hoppas på att någon ska få tid att putsa mina beten nu när de fått in höet.