Mera blöt träning
Vi har just varit hos fåren och trots att jag tycker det är tråkigt väder, det kommer ner någonting, snöblandat regn tror jag, som sätter sig på glasögonen så jag inte ser något, så tyckte jag det var bra att passa på och valla lite. Det är ju svårare om det ligger en massa snö på marken.
Jag börjar alltid med flankeringar. Första gången sprang hon rakt mot fåren. Då fick hon göra om och sedan gick hon ut 90 grader och höll ut, hon sprang nästan till Morskoga, och gjorde perfekta flankeringar. Hur väl hon än lär sig flankeringar så försöker hon slarva rätt vad det är.
Vi tränade lite fösning också och det går ju riktigt bra nu. Sedan prövade vi Ewas förslag med några får i fållan och några utanför, som Tassa fick fösa iväg. Det gick också riktigt bra. Då fick vi även träna fålla in. Mina får springer ju som gaseller men Tassa var riktigt på alerten och hindrade dem från att sticka till de andra.
Jag håller inte på så länge, Tassa blir ju så fort less, jag tror det är bra om hon får sluta när hon fortfarande tycker det är roligt (och jag med). Jag tycker jag har lärt mig det bra, förut höll jag gärna på och nötte i evighet när det gick bra. Eftersom vi tog fåren från "matbordet" så fick hon ta in dem under tak igen så de fick fortsätta äta. Det gjorde hon också lugnt och fint.
Eftersom fåren är mitt i betäckningen (?) så försöker jag få det att gå så lugnt som möjligt. (Jag vet ju inte om Elvis har gjort det han ska eller om han har allt kvar.) Jag har ju hört att de är känsliga under den perioden. Själv minns jag att jag sprang mycket när jag väntade mitt tredje barn eftersom jag hade en treåring och en på 1,5 år, som alltid sprang och jag måste springa efter, men ungen "satt fast", den tredje alltså, hon är 43 år nu. Men det kanske är olika med får.
Jag börjar alltid med flankeringar. Första gången sprang hon rakt mot fåren. Då fick hon göra om och sedan gick hon ut 90 grader och höll ut, hon sprang nästan till Morskoga, och gjorde perfekta flankeringar. Hur väl hon än lär sig flankeringar så försöker hon slarva rätt vad det är.
Vi tränade lite fösning också och det går ju riktigt bra nu. Sedan prövade vi Ewas förslag med några får i fållan och några utanför, som Tassa fick fösa iväg. Det gick också riktigt bra. Då fick vi även träna fålla in. Mina får springer ju som gaseller men Tassa var riktigt på alerten och hindrade dem från att sticka till de andra.
Jag håller inte på så länge, Tassa blir ju så fort less, jag tror det är bra om hon får sluta när hon fortfarande tycker det är roligt (och jag med). Jag tycker jag har lärt mig det bra, förut höll jag gärna på och nötte i evighet när det gick bra. Eftersom vi tog fåren från "matbordet" så fick hon ta in dem under tak igen så de fick fortsätta äta. Det gjorde hon också lugnt och fint.
Eftersom fåren är mitt i betäckningen (?) så försöker jag få det att gå så lugnt som möjligt. (Jag vet ju inte om Elvis har gjort det han ska eller om han har allt kvar.) Jag har ju hört att de är känsliga under den perioden. Själv minns jag att jag sprang mycket när jag väntade mitt tredje barn eftersom jag hade en treåring och en på 1,5 år, som alltid sprang och jag måste springa efter, men ungen "satt fast", den tredje alltså, hon är 43 år nu. Men det kanske är olika med får.
Kommentarer
Trackback