Snö, snö, snö

Tur att det var lös snö idag annars hade jag inte fått upp dörren. Det var svårt nog ändå. Minst två decimeter snö, katten kunde knappt ta sig fram i snön, hans ben är alltför korta. Hundarna tyckte det var kul, de hoppade glatt ut i drivorna. Utanför grinden låg en stor snövall, som plogbilen skrapat upp. För en gångs skull var det plogat redan när jag skulle ut med hundarna. Vi har tidigare haft en man, som bor i byn som har skött plogningen. Han var alltid igång riktigt tidigt på morgonen, han var skicklig med sin traktor det var bara en liten vall utanför grinden oavsett hur mycket snö det hade kommit. Han plogade vid brevlådorna, gjorde en sväng inåt vid min parkeringsplats och såg till att det inte blev någon hög snövall där heller. Vi älskade honom och sade till varandra: "Hur skall det bli när han slutar?". Nu vet vi hur det blev, nu är det Vägverket eller något sådant som sköter plogningen, de har kommit sent, inte plogat vid brevlådorna m m och vi har varit missnöjda. Idag såg det lite bättre ut. Den som plogade hade gjort den där svängen in vid min parkering, vid brevlådorna var det INTE plogat men annars såg det riktigt bra ut, De kanske lär sig de också.

För min del kan det kvitta med snö. Jag tycker visserligen det är rätt kul att åka skidor men jag har så gamla, breda skidor att jag nästan skäms när jag kommer på dem. ALLA gubbar och gummor här i Ramsberg, som åker skidor, har modernare skidor än jag. Jag har ju bott mer än 30 år i Örebro och inte sett någon anledning att köpa nya skidor, det är sällan snö där. Nå ja, hundarna tycker det är väldigt roligt med snö tror jag, de sprang omkring i snön och jagade varandra i morse så jag tror de glömde kissa.

NA Bergslagsposten skrev idag om sin VD, som fick veta att han hade cancer i juni 2004, en elakartad hjärntumör och man gav honom 6 - 9 månader att leva. Han lever fortfarande, har opererats, fått cellgift, ätit medicin och fått olika slags behandlingar. Han har blivit sämre, sitter i rullstol idag men arbetar fortfarande som VD. Han verkar ha accepterat sitt öde men vägrar ge upp, hoppas ändå på att man skall hitta ett botemedel, är envis och håller ut. Han tror själv att det är just det som gjort att han fortfarande lever. Att han inte slutade jobba och reste eller något annat beror på att han tycker det är roligt att jobba men han försöker ta vara på tiden idag. Jag tycker han är en av vardagslivets hjältar. Han får mig att tänka på hur viktigt det är att ta vara på tiden, jag har slösat bort mycket tid till ingen nytta, det gör jag inte längre.

Det fanns även en artikel om biblioteket i Lindesberg, de har ökat boklånen. Jag tänkte då att det måste bero på att jag flyttat till kommunen och mycket riktigt, det stod att Ramsbergsfilialen ökat sin utlåning. Där ser man.

Kommentarer
Postat av: Ewa

Visst är det härligt med vardagshjältar som trots livets motigheter vägrar ge upp och fortfarande kan se ljusglimtar i tillvaron. Det gäller oss alla - det spelar ingen roll hur eländigt livet är; det finns alltid någon ljusglimt...

Så du påverkar utlåningsstatistiken? Undrar vad det säger: Att du läser (lånar i alla fall) ohyggligt många böcker eller att utlåningen var mycket begränsad tidigare?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback