Vallträning i Lerkulan
Idag har vi varit och tränat vallning med Peters får. Det är konstigt att det går så bra när ingen ser oss, säkert tror alla att jag ljuger när jag säger att det går bra. Jag gjorde alla de saker som Peter rekommenderade. Jag började med att låta Tassa samla ihop fåren. Där fuskade jag lite. Det var några får längst bort i vänstra hörnet och dem lät jag vara. Men det var tillräckligt många rakt fram i hagen, på andra sidan diket och dem samlade hon ihop. Vi skulle sedan träna balans och det var faktiskt inga problem. Visserligen kan jag se någon gång emellanåt att Tassa bara lufsar runt fåren utan att riktigt ha kontakt med dem - utan att valla - men det gäller ju för mig att "väcka" henne då och det gjorde jag. Jag vet inte varför hon gör så, det gjorde hon inte i början. Det kan bero på att jag har "tjatat" så mycket med flankeringar att hon tycker det är pest. Dessutom var hon lite för nära stundtals.
Hon fick fösa fåren upp till fållan. Det gick helt perfekt, hon såg till att alla kom med. Vi tränade sedan balans även där. Och då förstod jag varför hon gick så nära fåren i början. Hon blir helt enkelt lite orolig på ett stort fält att fåren skall sticka. I fållan gick hon ut jättefint och tog det lugnt. Jag tror att det faktiskt var hon som blev nervös och inte jag, som det brukar vara. Men jag tänkte aldrig på att fåren kunde skingras. Det hade ju inte alls spelat någon roll så det var nog fröken själv, som blev orolig.
Jag glömde ändå en sak. Långlinan. Jag tränade inte så mycket fösning men hon fick fösa fåren från ena hörnet till det andra ett par gånger och det gjorde hon väldigt bra även utan lina. Hon t o m lydde när jag sade "ligg", jag var riktigt häpen. Det kan bero på en incident igår med mina får. Tassa hade föst dem en bit innanför stängslet och blivit ordentligt blöt, det hade ju regnat mycket. Och gräset är långt. När vi skulle gå ut hade hon förstås bråttom. Jag stod vid staketet och skulle hålla upp tråden men hann inte få upp den utan kröp under och hon fick en stöt och sprang skrikande iväg. Hon tittade till på mig så jag förstår att hon trodde det var jag som gjorde henne illa. Därför sprang hon till ett hus i närheten där en man varit ute och målat på sin nya veranda när vi varit där. Han har klappat henne och hon sökte väl skydd hos honom, Det var bara det att han var inte där och hon hoppade upp på en bänk på verandan. Jag blev jättenervös, han är MYCKET noga med sin målning och tänk om det var något som inte var torrt som hon förstörde.
Jag sprang efter henne och kastade ner henne från verandan. Ja, efter sådana incidenter brukar hon lyda bra ett tag.
Jag är allt en riktig miljömarodör som kör omkring med bil så mycket. Men kan vi bara klara VP så kan jag minska på bilåkandet en del.
Hon fick fösa fåren upp till fållan. Det gick helt perfekt, hon såg till att alla kom med. Vi tränade sedan balans även där. Och då förstod jag varför hon gick så nära fåren i början. Hon blir helt enkelt lite orolig på ett stort fält att fåren skall sticka. I fållan gick hon ut jättefint och tog det lugnt. Jag tror att det faktiskt var hon som blev nervös och inte jag, som det brukar vara. Men jag tänkte aldrig på att fåren kunde skingras. Det hade ju inte alls spelat någon roll så det var nog fröken själv, som blev orolig.
Jag glömde ändå en sak. Långlinan. Jag tränade inte så mycket fösning men hon fick fösa fåren från ena hörnet till det andra ett par gånger och det gjorde hon väldigt bra även utan lina. Hon t o m lydde när jag sade "ligg", jag var riktigt häpen. Det kan bero på en incident igår med mina får. Tassa hade föst dem en bit innanför stängslet och blivit ordentligt blöt, det hade ju regnat mycket. Och gräset är långt. När vi skulle gå ut hade hon förstås bråttom. Jag stod vid staketet och skulle hålla upp tråden men hann inte få upp den utan kröp under och hon fick en stöt och sprang skrikande iväg. Hon tittade till på mig så jag förstår att hon trodde det var jag som gjorde henne illa. Därför sprang hon till ett hus i närheten där en man varit ute och målat på sin nya veranda när vi varit där. Han har klappat henne och hon sökte väl skydd hos honom, Det var bara det att han var inte där och hon hoppade upp på en bänk på verandan. Jag blev jättenervös, han är MYCKET noga med sin målning och tänk om det var något som inte var torrt som hon förstörde.
Jag sprang efter henne och kastade ner henne från verandan. Ja, efter sådana incidenter brukar hon lyda bra ett tag.
Jag är allt en riktig miljömarodör som kör omkring med bil så mycket. Men kan vi bara klara VP så kan jag minska på bilåkandet en del.
Kommentarer
Trackback