monawesterlund

Nu har jag kommit ner "på fötterna" igen. I går var jag på vallkurs på Dömsta gård med Joel Svensson. Som vanligt tänkte jag när jag åkte dit att det nog var bra onödigt, men jag ångrar mig inte att jag gjorde det, jag är mycket nöjd med kursen. Det brukar jag förresten också vara för det mesta. Denna gång var alla förutsättningar perfekta, man skulle kunna tycka att det är trist att vara i ett ridhus och ha kurs när det är så fint väder men jag som inte är någon "soldyrkare" tyckte det var jättebra. Jag vill att det skall vara lagom temperatur, inte för varmt, inte för kallt, ingen nederbörd, ett bra underlag och inte solen i ansiktet. Förhållandena stämde precis, det var lagom svalt i ridhuset. Dessutom var det, som man kan tycka är viktigast, bra instruktör, trevliga deltagare, bra får, också perfekt . Alltså var det alldeles utmärkt. Det var dessutom bra pris, lunch och kaffe ingick och det var jättegott. Kunde inte varit bättre.

Anita var där och tränade delning till IK-2. Om det är hemligt, d v s  Anita kanske vill poppa upp som gubben ur lådan och vinna IK-2 utan att någon vet något innan. I så fall: Läs inte det här. Hon representerade ytterligheten åt det hållet, hon var bäst, därefter fanns det allt, äldre hundar som var ganska bra, unghundar som var rätt  "färska" och så jag och Tassa. Det är roligt när det är skilda kunskaper bland både förare och hundar.

När det gäller delning skall man helst träna hos Peter. Han har nog specialdresserat sina får. Sist jag var där hade han fyra får, som, så fort någon ställde sig framför fåren och stampade, med hunden på andra sidan, så delade fåren upp sig. Två gick några steg åt höger och två gick åt vänster och fortsatte snett ut mot fållans hörn, med hunden efter förstås, den följde automatiskt de får, som gick iväg. Det fungerade varje gång och både förare och hund fick ett otroligt gott självförtroende och kunde sedan gå fram till andra får med god tillförsikt.

Tyvärr tror jag inte det fungerar i alla lägen. Britt skulle pröva med mina får (som inte är specialtränade för delning), de är s a s "ovanligt fåraktigt flockbenägna", nästan omöjliga att dela på. Det räckte inte med det goda självförtroendet utan hon fick ge upp. Vi skyllde på underlaget, det var lite halt, då är det svårare. Britt läser aldrig bloggar så därför vågar jag avslöja det här. Jag tror inte Anita läser heller.

Nu råkade jag visst sväva ut lite. Vallkursen. Jag hade ju tänkt att jag skulle ransonera kursandet lite och vara hemma lite mera och träna men ändå anmälde jag mig till fortsättning nästa vecka. Men jag tror nog att det är bra. Jag tycker att Tassa börjar klara nya miljöer lite bättre, hon behöver träna på det också. För övrigt va hon jätteduktig i går, jag tyckte det gick väldigt bra fast vi aldrig varit på kurs med Joel tidigare. Nu väntar jag ju på att kursen hos Ylva skall komma igång och sedan skall jag försöka få en tid hos Gail snart, Det är långt att åka dit men det finns ingenting som går upp mot träningarna där, på hennes stora fält och jobbiga backar.

Nu har jag mycket att göra, jag måste ställa i ordning i "min" nya lagård och sätta upp stängsel kring "min" nya hage så det är klart när betessäsongen börjar. Jag har ju förstått att det är jobbigt att åka en bit för att sköta fåren. Visserligen har jag åkt nu också men nu har jag ju haft hjälp med utfodring, det blir skillnad på nya stället, där får jag sköta allt själv. Jag kanske tröttnar på får totalt, vem vet. Jag håller väl på så länge jag orkar.