Dramatik i ladugården
Stor dramatik i ladugården i natt. När jag kom till ladugården för sista kvällskollen fick jag se att den av de två tackor, som fortfarande var kvar att lamma, betedde sig konstigt. Hon hade stoppat huvudet under foderrännan och verkade skräckslagen. Hon låg och bara panikstirrade och det ryckte i kroppen. Jag trodde det var något med den förestående lamningen men ringde för säkerhets skull Britts mamma för att fråga om det var något jag kunde göra och vad det kunde vara. Hon kom för att titta på tackan och då hade jag upptäckt flera som betedde sig underligt. Det ryckte i benen på dem och de gick med huvudet sänkt. Britts mamma visste direkt: Det var för varmt i bädden. Den avger ett slags gas då som gör ungtackor förvirrade. Får de inte hjälp dör de.
Jag kastade ut den tacka som var mest illa däran för att hon skulle få frisk luft. Sedan öppnade jag alla dörrar och fönster. Det hade ju blivit kallt och dessutom gjorde korsdraget att det blåste friska vindar så tackorna repade sig genast. Utom den första, hon fick vara ute länge. Jag är ju frusen och tror att tackorna också fryser. Nej jag vet att de inte gör det, men jag tänker sällan på att det kan bli för varmt åt dem. Det är mest nu när solen skiner. Eftermiddagssolen ligger på fönstren och värmer upp bädden som ökar sin brinning. Usch, vad otäckt det var.
Lagom när det börjat lugna ner sig och Britts mamma åkt började den andra tackan, som väntade, att krafsa i bädden, resa sig och lägga sig, titta på magen och gäspa. Jag hade ju sett tidigare på dagen att hon var svullen därbak och magen sjunkit ner så jag var beredd. Hon fick snabbt två fina lamm på 4,3 resp 4,5 kilo, tacka resp bagge. Tackan var jätteduktig, slickade sina lamm och jag mjölkade lite så vaxproppen åkte ut, sedan hade de snart ätit och kunde flyttas till lammbox. När jag ska göra sådana förflyttningar stänger jag och bygger gångar med grindar så jag lätt kan gå före med lammen och tackan kommer efter. Alla lammen, och även tackorna, är ju så himla nyfikna och vill vara med annars.
Jag lade mig 01,30 och vaknade förstås kl 5,00 ändå. Det är hårda bud att lamma. Jag har sett att det verkligen är svårt att vara ensam och ha får, man blir väldigt låst. Jag har några kurser den närmaste veckan och vet inte om jag alls kan vara med på dem. Nu har jag visserligen bara en kvar men ungtackan kan ju komma när som helst, det syns ju inget innan. Samtidigt har ju hon extra stort behov av hjälp, Hon vet ju inte vad hon ska göra. En del vet ändå men inte alla. Sedan har jag ju flasklammen, som kommer springande och skriker så fort de ser en människa. Det går inte att vara borta för lång tid.
Jag kastade ut den tacka som var mest illa däran för att hon skulle få frisk luft. Sedan öppnade jag alla dörrar och fönster. Det hade ju blivit kallt och dessutom gjorde korsdraget att det blåste friska vindar så tackorna repade sig genast. Utom den första, hon fick vara ute länge. Jag är ju frusen och tror att tackorna också fryser. Nej jag vet att de inte gör det, men jag tänker sällan på att det kan bli för varmt åt dem. Det är mest nu när solen skiner. Eftermiddagssolen ligger på fönstren och värmer upp bädden som ökar sin brinning. Usch, vad otäckt det var.
Lagom när det börjat lugna ner sig och Britts mamma åkt började den andra tackan, som väntade, att krafsa i bädden, resa sig och lägga sig, titta på magen och gäspa. Jag hade ju sett tidigare på dagen att hon var svullen därbak och magen sjunkit ner så jag var beredd. Hon fick snabbt två fina lamm på 4,3 resp 4,5 kilo, tacka resp bagge. Tackan var jätteduktig, slickade sina lamm och jag mjölkade lite så vaxproppen åkte ut, sedan hade de snart ätit och kunde flyttas till lammbox. När jag ska göra sådana förflyttningar stänger jag och bygger gångar med grindar så jag lätt kan gå före med lammen och tackan kommer efter. Alla lammen, och även tackorna, är ju så himla nyfikna och vill vara med annars.
Jag lade mig 01,30 och vaknade förstås kl 5,00 ändå. Det är hårda bud att lamma. Jag har sett att det verkligen är svårt att vara ensam och ha får, man blir väldigt låst. Jag har några kurser den närmaste veckan och vet inte om jag alls kan vara med på dem. Nu har jag visserligen bara en kvar men ungtackan kan ju komma när som helst, det syns ju inget innan. Samtidigt har ju hon extra stort behov av hjälp, Hon vet ju inte vad hon ska göra. En del vet ändå men inte alla. Sedan har jag ju flasklammen, som kommer springande och skriker så fort de ser en människa. Det går inte att vara borta för lång tid.
Kommentarer
Trackback