monawesterlund

Nu har jag skilt bagglammen från tackorna. Egentligen skulle jag behöva skilja även tacklammen från tackorna eftersom jag visserligen ska ha några kvar av tacklammen men jag tänkte inte betäcka dem utan låta dem utgöra vallgrupp, så både de och de som ev skall bort på något sätt ska ju ändå skiljas från sina mammor. Det var så trist att inte alls kunna valla på lång tid under betäckning, högdräktighet och nylammade. Ev kan jag låta några tackor vara med i vallgruppen om man nu kan tillåta sig sådan lyx. Jag får ju köpa mitt hö så det kostar ju......

Ännu så länge har jag tackorna i lagården och bagglammen i en hage en bit därifrån. Tyvärr kan de höra varandra trots att tackorna är inne. Tackornas bräkande tränger tydligen igenom tjocka väggar, skog och går över mark långa vägar. Vet inte om jag vågar släppa ut tackorna i kväll. Men gör jag inte det måste jag till lagården i morgon bitti innan jag åker, då får jag ge mig iväg så himla tidigt. Jag vill ju vara med på domargenomgången. Viktigt att få veta vad jag ska göra och bra att få se vem, som ska bedöma min/vår prestation.

Nu när jag i stort sett är klar med jobbet med fåren börjar jag bli nervös. I varje fall Novisklassen är ju väldigt enkel. Det vore nedrigt att misslyckas med den. Men det är svårt nu med Tassa. Märkligt att hon blir så knepig vid löp. Hon verkar strunta i vad jag säger. Hon har ju hjölpt till med fåren och hon har gått vänster när jag sagt höger och vice versa. Jag måste ryta om hon ska lyda och det låter ju illa på tävling. Och ryter jag för mycket så går hon hem. Hon är så känslig den lilla varelsen (hm).

Gräset är fortfarande oklippt men jag vet inte om jag orkar göra det. Jag har arbetat hårt idag. Det har ju varit skönt att solen inte synts till så mycket men det har ju varit varmt ändå. Och tydligen mycket hög luftfuktighet. Svetten har runnit, jag brukar inte svettas mycket (utom i ansiktet) men idag har det nog runnit av mig några liter. Det vore skönt om det varken regnade eller var så fruktansvärt varmt i morgon, man kan alltid hoppas.

Håll tummarna för oss i morgon. Gail har önskat mig lycka till, det borde hjälpa lite. Jag är förvånad själv att jag blir så fruktansvärt nervös när jag ska valla. Det kommer t o m en vanlig träningskväll eller en kurs. När jag varit på kurs har det börjat gå bra efter någon eller några dagar, då har nervositeten gått över. Den möjligheten har jag ju inte på tävling. Det är mycket det att jag får så bråttom. Jag tror alltid att de som ser på blir irriterade när jag håller på för länge. Då försöker jag skynda på och då går det åt pipan. Jag tänker alltid att jag ska ta det lugnt men det är borta när det blir aktuellt.