monawesterlund

Vilken fantastisk helg. Det är inte ofta jag säger, jag som inte tycker om helger. Jag har ju tävlat i helgen och när jag säger så där så kunde man tro att jag vunnit tävlingen men det gjorde jag inte, långt därifrån. Fick 60 poäng, 37 på hämtet, det är ju inte mycket men jag är nöjd och det räckte till ett 3:e pris. Jag visste ju innan vad jag behöver träna på. Hämtet brukar gå bra men idag blev det "några krokar" i framdrivningen, det var de som drog ner hämtpoängen. Det är Tassas svaghet, att hon gör krokar. Samma sak i fösningen, där var det flera krokar. Sedan gick drivningen bra och även fålla in. Delning har vi ju inte lärt oss så där tog tiden slut.

En verklig Aha-upplevelse fick jag på hemvägen gällande fösningen. Tassas "krokar", Ewa kommenterade dem och menade att Tassa inte stannade direkt. Det var en sak, jag kan få henne att stanna när jag verkligen bestämmer mig. Det måste jag göra varje gång naturligtvis. Hon är duktig att utnyttja när jag inte är bestämd.
Jag kommenterade då:"ja, och så säger Peter att jag är för sen dessutom".

Jag funderade lite på det där och plötsligt fattade jag. Jag har ju alltid tänkt när Peter säger att jag är sen att han menar att jag är långsam, att jag reagerar, tänker och handlar långsamt, troligen p g a min ålder. Det är säkert så han tänker också. Det har gjort att jag nog inte ansträngt mig riktigt, har trott att det går inte att göra något åt. På hemvägen idag förstod jag plötsligt och jag blir så trött på mig själv när jag inser att jag inte tänker. Det kan jag faktiskt göra fast jag är gammal. Jag har väntat tills fåren kommit tillbaka på linjen innan jag sagt något. Det har varit helt avsiktligt. Man skulle kunna tro att jag har inbillat mig att "kanske fåren kommer på att de skall svänga när de kommer upp på linjen" och se till att gå där. Jag måste ju naturligtvis se till att fåren svänger innan de kommer upp på linjen om de ska kunna gå rakt sedan. Himmel vad förargligt. Hur kan man vara så dum? Det måste vara åldern. Så korkad har jag inte varit tidigare. Jag borde förstås inte skriva det där så någon ser hur korkad jag är men det är ju en dagbok så jag måste....

Ja så kan det vara. Men tillbaka till hur roligt det var. Jag stod som 9:e reserv få lördagen så jag insåg att jag inte kunde få tävla då men jag åkte dit på lördagen ändå. Tänkte att jag kunde kosta på mig lite semester, jag har mest jobbat på helgerna. Jag hade bokat en campingstuga i närheten av Eknäs Gård så jag kunde ta det lugnt på söndagsmorgonen.
Vallarna i Mälarmården bjöd med SDV-folket (Helen, Ewa S och Marie Forslund och jag fick också hänga med. De bjöd på god mat och det var trevlig stämning - jätteroligt. Jag kom vid lunchdags och tittade på Mälarmårdens KM. Vädret var vackert, lagom varmt och det var roligt att se på deras duktiga vallare. Söndagens väder var dock inte så vackert. Det var uppehåll de första timmarna på förmiddagen men sedan tilltog regnet och blåsten. När jag skulle gå var det värsta hällregnet. Man behövde i a f inte svettas.

Det var min första "riktiga" tävling. Det gäller förstås att träna om vi ska kunna bli bättre. Fr a måste jag träna fösning och delning. Jag måste lära mig Malteserkors och dessutom träna detaljer som t ex att Tassa slår gärna över och har inte tillräckligt djup på hämtet. Hon går ut fint åt sidan och håller ut tills hon svänger in bakom fåren, då kommer hon för nära. Hon tar sig lite för många friheter också, det måste ändras om det fortfarande är möjligt. Jag får försöka bli konsekvent, det är ju mitt fel att hon tar sig friheter. Jag får försöka få rutin på att komma iväg och träna. Det är ju alltid så mycket annat som måste göras så det gäller att prioritera.