Sista träningsturen missad

Min vanliga otur. Jag kände att jag behövde en träningsrunda till och ringde Allers. Jag skulle få komma fred fm. Sedan tyckte jag det skulle kunna fungera på söndag, en extra genomkörare inför tävlingen. Det är naturligtvis bara skrock att tänka så, har man inte tränat tillräckligt innan så är det nog inte så viktigt att träna två dagar innan tävlingen. Går det bra på tävlingen så beror det endera på tur eller på att man faktiskt har tränat tillräckligt så man kan. Det vet jag att jag inte har gjort. Men i år tränar jag bara mina träningsnerver och skaffar mig lite vana och rutin. Nästa år ska jag bli mera seriös och träna mera och verkligen lära mig. Lite bättre än hittills kan vi allt, Tassa och jag. Om vi tränar.

Vädret är ju trist. Jag tycker alltid det är trist när det plötsligt rasar ner en massa blötsnö och dessutom blåser hårt. Här i Ramsbergm går alltid strömmen så fort det blåser lite. Eller förresten "blåser lite", grannens flaggstång blåste ner idag på morgonen. När jag var ute med hundarna kl 6.30 stod den fortfarande upp men någon timme senare låg den en meter från min bil. Den låg rakt över vägen, därför är jag säker på att den inte låg där när jag var ut, jag skulle ha snubblat över den om jag inte sett den.

Jag har nog tänkt på att köpa nya vinterdäck och sätta på men det har inte blivit av. Jag vill ju inte köra med dubbdäck längre än jag behöver heller. Eller om jag ska dubba om de gamla. Får prata med verkstaden om vilket som är bäst. I dag är det nog ingen idé, de stänger säkert tidigare också. Nu verkar det i a f som det har slutat blåsa, skönt då kanske vi får ha elen kvar över helgen. Jag har alltid önskat mig vedspis, då skulle jag strunta i om det blev strömlöst. Visserligen fungerar inte datorn ändå men jag KAN klara mig utan datorn några timmar.

I går var jag på en kurs i slaktmognadsbedömning vid Gällersta slakteri. Den var anordnad av Länsstyrelsen, mycket bra kurs. Men sorglig förstås. Vi fick träffa åtta "dödsdömda", fina, trevliga, gulliga lamm, som vi fick klämma och känna på och sedan gissa vikt, slaktvikt, formklass och fettgrupp på. Vi klarade oss rätt bra faktiskt trots att de flesta av oss var nybörjare. De slaktades sedan under tiden som vi hade en kort teorilektion.
Man var väldigt noga med hygien, vi fick byta kläder, overaller, rockar och mössor ideligen och tvätta oss, byta skoskydd, alltsammans flera gånger.

Det var ju intressant att se hur det gick till. Själva dödandet fick vi inte se, tack och lov, men hela gången efter det. Det var ju lite annan fart än vid hemslakt, det enda jag sett tidigare. Framför allt drogs skinnet av otroligt fort, något som tar tid och är väldigt svårt vid vanlig slakt. Vi fick också lära oss att Halalslakt, som vi trodde gick till på ett väldigt plågsamt sätt, skedde precis på samma sätt som annan slakt. Enda skillnaden är att den måste utföras av en speciellt utbildad person och djuren skall hängas upp med frambenen vända mot Mecka. Konstigare är det inte. Vi trodde flera av oss att djuren dödades genom att man skar av halsen och de dog en långsam död. Men så var det alltså inte, det är Kosherslakt som går till så och det förekommer inte i Sverige. Det är inte tillåtet enligt djurskyddsbestämmelserna.

För övrigt konstaterade vi att man får ganska lite betalt för köttet om det är för mycket fett t ex. Slakterierna styr kundernas preferenser ganska mycket. Man rättar sig ofta efter t ex färg när man köper och det är inte säkert att det är det bästa. Man vill ha rosa kött, det ska vara magert o s v. Man använder t o m belysningen i kyldisken för att kunden ska tycka att köttet ser bra ut. Det är ju ganska synd att lammkött är så billigt just på hösten och efterfrågan så liten. Det är trots allt den mest naturliga tiden för lammslakt. Jag är säker på att rätt person skulle kunna skapa stor efterfrågan på lammkött t ex till Hallowen. Det är inte så länge sedan det inte fanns ett enda spöke i Allhelgonahelgen. Man skulle säkert kunna skapa en tradition med att äta lammkött just den helgen genom att hänvisa till någon gammal gudased och en duktig person lagade en god rätt med lamm, i TV. Antagligen var det så att man faktiskt åt en del får- och lammkött på hösten.

Jag tror inte jag bryr mig om att träna vallning med mina får idag. Jag har ju hållit på och försökt valla in mina ungtackor (som ska utgöra vallgrupp i vinter) och det har börjat funger någotsånär. Eftersom jag inte har grindar har jag satt upp några plaststolpar med elband mellan så det har blivit en ränna. Det kan vara så att det är elbanden, som fåren är rädda för, de vägrar nämligen att gå in i rännan.Jag har försökt gå före och t o m med en havrehink men det slutade jag snabbt med. Det var inte till någon nytta. Varje gång var det några som ALDRIG gick in i rännan. De brukar få varsin näve havre (mina nävar är inte stora) när de kommer in på kvällen och då är det alltid ett par som struntar i havren och går direkt fram och börjar äta hö. Det var nog samma som gick utanför rännan.

Jag tror inte gammeltackan är så bra som ledartacka, fåren verkar vara rädda för att gå in i ligghallen och de verkar vara rädda för många saker. Ledartackan ska ju leda dem men det gör inte hon. Det är ju som det är nu. De får försöka växa upp och bli trygga ändå. De vuxna går ju med baggen och där är en ledartacka som är framåt. Igår sprang hon igenom tråden för att komma in när hon fick syn på mig, så hon är lite för mycket framåt. Jag håller på och minskar ner havren för att sluta med den. Det började när de var alla tillsammans och de som skulle slaktas behövde lite extra. Nu behövs det inte mer. Jag tror att det är det "godiset" som gör ledartackan så framåt. Ungtackorna, och även de äldre, är runda och fina men de unga ska ju växa så jag tänkte fortsätta med en liten klick havre över vintern till dem, får väl se. Det kanske också är onödigt. Jag köpte kravodlad havre för 3 kr/kilo sist, det blir ju lite pengar. Lantmännen tar 5 kr för sin. Det är ju inte naturligt för allmogefår att äta kraftfoder.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback